Nu går AIK mot egenträning

Efter att ha kört fysträning varje vecka i Juni så är det dax för gubbarna att gå in för en månads hård egenträning efter eget program.
Noga genomgånget med fysexpert och medicinska teamet har alla fått sina egna träningsprogram för att stärka upp sina egna akilleshälar.
Skönt med föreningar som förstått vitsen med att inte köra samma lika över hela laget eftersom alla är egna individer med egna svagheter och styrkor.

I slutet på Juli blir det uppsamling av laget och start på nästa säsong.
Känns gott att vi närmar oss för precis som vanligt så börjar det infinna sig ett visst sug efter innebandy hallen =)
Man är inte riktigt funtad då va?

Balrog i sorg.....

efter att deras nyförvärv Mikael Dahlqvist förolyckats i förra veckan.
Alltid tragiskt när innebandyn förlorar bra spelare men speciellt när det är bra målvakter som försvinner från den levande stjärnhimlen och blir en riktig stjärna i stället.

Nu kan man börja fundera på vem som kommer att kunna axla hans possition i Balrog under kommande säsong.
Jag erkänner att jag inte har superkoll på alla SSL-målisarna ännu och att jag inte är helt insatt i alla serier heller men jag har inget givet namn som skulle kunna bli aktuellt för dem heller om jag ska vara helt ärlig.
Odelberg har ju inte en uppsjö av målvakter där de kan hämta en till keeper.
AIK och Ausmaa kommer inte att ändra på sina papper eftersom det var beslut som togs redan innan olyckan, det var ju just för att Ausmaa ville vidare som Dahlqvist fick en ledig plats i Balrog.

Vem vet....kanske de lyckas göra en Caperio Täby variant (jag tänker på Ramsin) och helt plötsligt kunna plocka fram en vilt främmande och helt ny målis som aldrig legat i hetluften tidigare, varken i Sanktan, usm eller andra större sammanhang. Helt enkelt en målis som fått mogna och hitta sig själv i lugn och ro.
Skulle vara både roligt och göra SSL ännu intressantare ;)

För innebandyvännernas skull.....

kommer Stars are born att leva vidare till hösten men då som ren innebandyblogg om mina tankar och funderingar kring sargen, planen och hallarna.
Serierna, matcherna och allt som jag är med och upplever på plats.

Så till er alla från oss alla

Glad, Lång Skön Sommar!!!

Epoken är slut

Därför kommer sista inlägget på Floorballkeeper här tillsammans med ett flyttkort som ni måste hämta hos mig.

Jag har bestämt mig för att det inte längre är rätt att ha en blogg om mig och mina barns vardag på och utanför innebandyplanen för jag har inte längre några barn.
JO! Jag har barn men de är inte barn längre om ni förstår hur jag menar.

Därför startar jag upp min nya blogg som kommer handla om mitt liv och de besök mina barn gör hos mig och gubben, om vårt liv i Sverige och vårt liv i innebandyhallarna runt om i landet.

Visst känns det sorgligt att det ska ta slut men samtidigt är det precis det livet handlar om. Olika faser i livet med olika människor att träffa och lära sig något av men också att lära ut något till.
Jag är övertygad om att mina barn kommer fortsätta mitt livsverke men att de gör det utifrån sina egna vinklar och värderingar, precis som det ska vara.

Själv ska jag luta mig tillbaka och vänta på att en dag få glädjen av att låna några barnbarn för precis som jag hade mina barn till låns finns jag till för att låna mina barnbarn.

Lycka till mina älskade ungar och njut av livet!
Se varje dag som en ny kunskap och ta del av varje erfarenhet med öppna ögon.

Vill ni ha ett flyttkort så får ni maila eller lämna en kommentar till mig så får jag se om ni tillhör den skaran som jag vill ha med mig i nästa fas i livet eller om ni kanske behöver få stanna kvar där ni är en tid till, innan det är dax för er att ta nästa steg.

Veckoavslut.....

är trevliga saker i vanliga fall men speciellt idag ser jag fram emot det.
Jag blir nämligen väldigt sentimental och nostalgisk varje år när det är veckoavslut och studentutsläpp :)
Framtidens ljusa dagar lyser på så många unga som har en positiv inställning till livet, som tror på sig själva och som dessutom känner att de har öppnat nya dörrar för dem själva. Att de har lyckats med något som påverkar dem själva varje dag i sina framtida liv.

Nu är det inte ens 1 år kvar tills jag har min sista student hemma i metropolen.
Ja, jag vet redan nu att Onsdag den 1 Juni 2011 kommer det sitta en vit mössa på en brunbränd, fräch, lång och förhoppningsvis lycklig Skalman ;)
Den sista av mina 3 barn som jag då får se ta studenten vilket varken mamman eller pappan lyckats med. Bara att konstatera att vi lyckats bättre med våra barn än vad vi lyckades med oss själva. Om det handlar om livserfarenhet eller bara tjat har jag ingen aning om men vi är stolta över våra barn!

Skorpan intog ytterligare en dos cocillana i går kväll och inatt har hon fått sova utan allt för mycket hosta. Hoppas hon inte varit vaken för att det varit för varmt på övervåningen ;)
Själv har jag varit uppe med kramp i vaden 5 gånger!!!
Ingen sammanhängande sömn här inte.

Gubben fick en energikick i går när han for iväg till Borgen för att vara med på ett träningspass som dessutom fortsätter på måndag. Vet inte hur det blir sedan men jag vet att vi har semester i Juli och då verkar det som att man har planerat för egenträning :)
Sen ska det åkas på läger och annat smått och gott, hela hösten låg tom i almenackan i går morse men nu har den fått alla träningar och de första 5 omgångarna i SSL noterade så nu kan vi andra använda tiden som fortfarande är tom ( det är inte mycket kan jag skvallra om ).

Nåväl, nu ska jag ta tag i dagen innan den tar tag i mig ;)
Jag vill nämligen sitta på min baksida och njuta när alla studentflak börjar tuta och alla glada rop börjar bölja över metropolen. Jag ska passa på att smygkika lite på en av grannens tjejer som är en nykläckt student om bara några få timmar =)
Grattis till alla er som har sin speciella dag idag. Alla mina grabbar i HJB som är studenter idag, en speciell tanke från mig med alla lyckönskningar ni kan tänka er.

Hosta hosta hosta................

är vad som hörs från övervåningen hela tiden......Skorpan är inte piggelin just nu. Hm....inte bra med Londondimman?   =)

Innebandyn är långsam och halvtrist, inga direkta storscoop att hämta någonstans. Det är väl ingen som blir förvånad av att båda bröderna Thalme nu har skrivit på för AIK???
När jag noterade att lillebror signat så tänkte jag genast.....och när är det klart med storebror?

Nej inget intressant alls utom möjligen ryktet som säger att Lemker ska vara huvudansvarig för Hawks seniorlag under kommande säsong!
Hur ska mannen orka och klara av både det OCH AIK ?
Nej jag tror att ryktet inte ger hela sanningen. Måste finnas någon reson i att en person ska vara kopplad till ett SSL-lag och samtidigt till ett farmarlag. Det kan inte hålla i längden. Jag misstänker att Bele Barkarby kan intyga att de inte såg så mycket av Karke förra säsongen när han var kopplad till både Bele och Caperio.

På hemmafronten är det skakigt som attan. Skalman är karsk som fan och stöddig som få.
J-klar vad hans pappa snetände på honom i morse. Han har inte många millimeter kvar att röra sig på nu innan det riktiga helvetet bryter ut.
Om man kan bestämma saker själv så SKA man kunna ta ansvar för att komma ur sovlådan i tid också. Pappan vill att han lägger ifrån sig mobilhelvetet i köket så att vi vet att han får sova i fred från den i alla fall men då blev Skalman arg minsann och ansåg att det är hans mobil och att han gör som han vill med den.

Helt rätt Skalman......behåll din jävla mobil brevid dig 24/7 för du kan ju missa ett sms annars!
Satan ta dig om du missar ett sms! Då går jorden under och du är säkert otrogen eller något annat skumt!
Tänk på vad som händer i din omgivning när du är så beroende av din lilla mobil!
Du missar nämligen en massa saker som sker omkring dig!   >(
Främst håller du på att förlora hela din familjs respekt för du är aldrig närvarande mentalt utan bara fysiskt. Det innebär att i längden suddar du ut dig själv totalt och kommer inte att räknas när vi pratar om sånt som rör alla oss vuxna i huset.
Det kan uppstå många jobbiga situationer för dig då du känner att du inte fått vara delaktig men i själva verket har du suttit brevid oss när vi bestämt oss för hur vi ska göra och du har valt att ha halva ditt medvetande i mobilen i stället för där och då.

Skorpan ska få lite hostmedicin innan hon travar iväg till huset och avslutar sitt arbete där i dag. Annars tror jag att husägarna rymmer fältet eller sätter på sig hörselkåporna snabbare än blixten ;)

Hm....så här ser det ut just nu.

Huset ser ut som upp och nervända världen.
Kartonger, skruvar, dörrar, handtag och lådor överallt och däremellan alla kartonger där våra saker finns nedpackade under renoveringen.
I allt det lever en familj på 4 vuxna men hårt arbetande människor (jag räknar in mig själv i den kategorien )
Om ni hade en aning om vad min lilla Skorpa fixar på sina axlar just nu skulle ni hamna med knäna i asfaltsnivå. Det innebär att jag får stå med glada hejarop och muntra upp henne hela tiden medan pappan har suktat efter ett bad i flera dagar och Skalman fixar både praktik, tentor och renovering i samma svep.
Mamman brukar inte prata så mycket om hur hon mår men nu ska jag göra ett undantag.

Jag brukar ha ständig värk i kroppen som förflyttar sig från olika kroppsdelar och sidor samt övre och nedre delar men det jag känner nu är något helt annat.
Fingrarna krampar hela tiden och spretar åt alla möjliga håll så det är omöjligt att hålla i någonting någon längre stund. Kaffe i mugg utan sugrör används bara när det är folk omkring mig annars är sugrören mina bästa vänner just nu. Vissa gånger när jag lyfter något så börjar armarna skaka så hårt att det skvälper ut. Jobbigt med varmt kaffe i knäna hela tiden :(
Jag har ont i kroppen eller illamående i kroppen hela tiden och det känns som att huvudet ska sprängas i småbitar. Dessutom ser jag som genom en prisma. Känner mig som en insekt om ni förstår vad jag menar.
Konstig känsla och det enda jag kan få ut av det hela är att jag är på väg in i ett super skov.
Dessutom är jag väldigt känslig och blir väldigt lätt ledsen.
I dag fick jag veta av Skalman att jag börjar bli tråkig...........för jag vill aldrig lyssna på musik längre.
Inte ens han som levt hela sitt liv med mig förstår hur det är att leva som jag gör och hur viktigt det är att jag får ha lugn och ro i mitt liv.
Han förstår inte hur mycket jag påverkas av alla mina barns liv och leverne och hur min kropp speglar hur mitt liv fungerar eller inte.
Men det är naturligtvis så att jag har full förståelse för hans situation. Han står ju i början av sitt liv och har inte den erfarenheten i kroppen som jag har.

Att vara in i döden trött är en väldigt jobbig och tung känsla speciellt om man är en människa som alla ser på ur ett helt ennet perspektiv. Den starka, stadiga, modiga människa som jag alltid gjort sken av att vara. För det är den bild jag delat med mig av.
Nu har jag gett er en inblick i mitt liv och i min kropp så kanske ni alla kan förstå att bloggen inte är superaktiv just nu.
All energi går åt till att överleva en timma i taget för det är ungefär det jag orkar med att peppa alla andra till att våga, orka och köra på en stund till mot sina mål och sina dead lines i livet där ute utanför mitt liila hem i metropolen.

Vi pratar också mycket om hur det skrivna ordet kan tolkas olika av olika personer och i vilka media man kanske inte ska skriva så mycket för att man har ett skrivspråk som inte alla människor förstår. Allas skrivspråk hör helt enkelt inte hemma i alla medier.