Åter i metropolen och lite tankar

Ja nu när man landat på Arlanda hunnit få i sig en kopp RIKTIGT kaffe och faktiskt fått lite distans till resan och allt man upplevde i hallarna så kan jag kanske få ner lite mer matnyttigt om lagets resa.

Vi åkte till Prag för att killarna skulle få lära känna varandra och för att få spela lite matcher för att tränartrion skulle kunna få se lite vad de har att bygga med för härliga talanger och olika kedjor att laborera med.
Visst gjordes det med bravur!
Det mixades i kedjor på placeringar och på spelsätt. 2 2 1 eller 2 1 2 och sedan började man titta på sicksack och sedan vände man på sicksacken.
Förstår ni? =)

Tränartrion fick helt klart för sig var vi har riktigt fint innehåll och var vi har lite att jobba med innan det är dax att dra igång säsongen. Efter den här helgen känns det väldigt bra att få ha 3 träningsmatcher kvar på hemmaplan att slipa in lite nya trix och tankar.
Kan det vara så att Marie Fischerströms  högt uppskattade nessecär kommer till användning igen?
Hur ska vi klara oss utan den? ;)

Killarna lyssnar fantastiskt bra på coacherna och snackar hela tiden med varandra. Alla börjar förstå vad man menar när man säger att man lyfter brytpunkter vid 3:an i stället för 2:an och alla har fått koll på vad Zone hörnet är :)    (Vi får väl döpa om det efter sargens reklamskylt för det var där namnet föddes)


Att vi till sist åkte ur cupen var inget som killarna hängde huvud för trots att alla är överens om att det var morgonmatchen ( Match 3 ) som var avgörande för resultatet. Det är den matchen som de känner att de gjorde sämst ifrån sig på. De är nöjda med 3 - 3  mot Pixbo eftersom det är det lag som ger bästa hinten om vad som kommer i serien. Där vet de också att det är sådana spelare och system de kommer möta i SSL vilket kanske var den viktigaste matchen av alla för att kunna få kläm på våra styrkor och våra arbetsområden. Killarna var naturligtvis lite frustrerade över att de inte klarade sig vidare men samtidigt så har de förmågan att se var de brast vilket också är en skön inställning till sin sport.

I Innebandy måste man vara på tårna i alla matcher annars blir det löpturer i uppförsbacke. Vila gör vi under periodpaus och mellan matcherna. Alltså var det ett glatt gäng killar som släppte innebandyn för några timmar och gick ut på stan och roade sig tillsammans. Ett lika glatt gäng träffades dagen efter för ett lagmöte och ett träningspass med lite tävlingsinslag.
Jag kan konstatera att killarna i AIK är ett förbannat skönt gäng helt enkelt.

En personlig behållning från den här resan är att få träffa Ulf Hallstensson och se hur bra han mår i dag och att han och resten av AIK har vuxit av den separation som de kom överens om att utföra efter förra säsongen. Nu känns det helt plötsligt roligt att åka till Umeå för det var ett riktigt bra beslut för båda parter. Kul också att höra hur Uffe anser att det som AIK gjort idag skulle gjorts redan inför förra säsongen och att han tror på AIK under kommande säsong, dock inte som serievinnare, utan de orden säger han förstås med tanke på att Rom inte byggdes på en dag utan att det här kan bli riktigt riktigt bra med tiden. Bara tålamodet finns så finns styrkan.

Ta vara på dagen för det tänker jag göra.