Efter ett telefonsamtal i går fick jag förhandsinformation om beslutet som någon annan skulle ta om min framtid.
Beslutet togs helt i den klass som jag sagt under det sista året till berörda personer.
Jag klarar inte av att både jobba och ha en någorlunda livskvalitet. Kroppen har svikit och spottar mig i ansiktet titt som tätt. Tyvärr oftast när det är något som jag verkligen gärna villl göra :(
Nåväl...nu börjar väntan på det skriftliga beslutet så att jag i lugn och ro kan ta kontakt med min arbetsplats och lämna plats åt någon annan arbetssökande/behövande.
Ska bli riktigt skönt när allt är över och jag kan få använda min lilla energi till något annat i livet.
Nu kanske jag så småningom kan få orken till att fixa för mina "vuxna" (?) barns tillvaro.
I morse blev det en snabbresa med bilen ner till bussen för att Skorpan skulle hinna med rätt tåg och nu har Skalman tydligen problem med ett papper från sin praktikplats.
- Det ska vara inlämnat i dag!!!!
Vilken fantastisk framförhållning och ansvar man kan ta då???
Inte konstigt att man kan bli lite lätt irriterad ibland.
Klockan är kvart över sju på morgonen och redan har man fått lösa 2 problem åt familjen trots att de borde vara fullt kapabla att ta det ansvaret själva. :)
Kärt besvär men irriterande =)
Fredag hela dagen och det är aldrig fel med fredagar. Mäniskor brukar vara trevligare då på något konstigt sätt :)
Ska bara vara hemma och ta det lugnt, äta gott och kanske smaka en god wiskey. Vem vet vad dagen/kvällen bär med sig.
Nu ska Skalman skickas iväg annars blir det väl en ny utryckning med Lovlon som behöver en ny bromsskiva så det blir jämn bromsverkan sen får den rulla på ett år till ;)
Ja, de säger på tv att vi i storstaden bara haft 4 timmar sol på hela November!!!!
Säkert är det sanningen men jag har ändå svårt att förstå det.
Jag tycker nog att det känns som att det funnits fler soltimmar än så.
Tex.
- Timmarna som AIK spelat hem vinster mot både Västerås och Sirius (det är aldrig lätt att spela mot lag som man tror ska vara en baggis)
- När jag träffade mamma igen (efter flera månader)
- När Skalman böt ut BBIFs blå/gröna färgre mot AIK´s svartgula (och fick träna med SSL-laget)
- När Kranberg blev Pappa Kranberg (i måndags)
- När Elsa kom till jorden (Tintin blev mamma i tisdags)
- När Skorpan skrattade så där juvligt som bara hon kan (blåbärspangkakans förtjänst)
- När Kompis landade (efter att ha letat sig fördärvad efter att bli vuxen)
Ja jag kan ge många exempel på ljusa stunder i mörkret om man bara ser på vardagen med lite andra ögon :)
Kanske blir även den här dagen fylld av ljus? I dag avgörs det ju hur min framtid kommer att te sig. Håll tummarna för att F-kassan äntligen har förstått att mitt liv inte går att leva om jag ska vara arbetsmarkanden till lags. Kroppen räcker helt enkelt inte till.
Dessutom kanske min älskade Lovlov kan få godkänt på bilprovningens genom lysning och jag får åka ett år till med den utan att plånboken ska tömmas ytterligare.
Nu ska jag hålla Skalman i sällskap medan han intar frukost och sedan stormar i väg till bussen, gå en sväng med Sigge så han klarar sig själv när jag besiktar Lovlon och sedan blir det en lång väntan på ett samtal från Carina (min handläggare)
Kanske att jag ska försöka mig på att plocka ihop en massa jackor och annat som jag behöver få ordning på i hallen.
Ha en bra dag och försök se det ljusa i novembermörkret så ska ni se att det inte känns lika grått längre :)
Här sitter jag och njuter av att prata lite skit med pappsingen en stund.
Som vanligt avhandlar vi lite om allt och ingenting.
Vi har liksom en konstig teknik när vi pratar med varandra, vi kan börja med att prata om hur mamma mår och vad läkarna gör för att hjälpa henne och genom ett virrvarr av årtal, minnen och annat landar vi i ett samtal om hur Skorpan har det på jobbet :)
Helt plötsligt får jag veta att Kompis har bestämt sig för att förkovra sig!
Han har hittat en utbildning som börjar i Februari 2010 som han är intresserad av. Nu måste han bara ta reda på vad som krävs av honom för att få gå den och hur han försörjer sig under utbildningstiden ;)
Därefter kastas jag in i ett samtal från mamma som känner sig lite vilse på det stora sjukhuset för helt plötsligt upptäcker hon att hon ska skickas på röntgen. Jag tror nog att det är den där röntgen som jag och läkaren kom överens om att de skulle göra på henne vid nästa behandlingstillfälle bara för att säkerställa att inget nytt dykt upp under de här veckorna som gått. Men hon har säkert glömt bort det så det är därför hon känner sig lite vilsen :(
Hade gärna varit där med henne så inte väntetider och sånt blir så långsamma. Det vet jag att även hennes sambo gärna gjort men han har dragit på sig en förkylning och ligger nerbäddad hemma för att vara frisk och kry när mamma kommer hem igen.
I kväll ska jag och gubben ta en tripp på Ikea :)
Ni kommer väl ihåg att Skorpan gav oss nya tapeter i köket och att vi rev överskåpen vid kyl och frys??
Nu behöver vi ett högskåp så att Kompis kan få tillbaka sin flyttlåda och mina skafferi saker kan få ett eget hem att bo i =)
Det blir dagen/kvällens uppdrag.
Ha det nu så bra i etern och *irl* så ses vi snart igen.
Så ni får hålla till godo med att veta om att jag lever och inte har försovit mig.
Tänker lite extra på min mamma som läggs in på sjukhuset igen för den 2:a behandlingsomgången.
Återkommer lite senare :)
men inte enda tills nu =)
Jag har bara inte kommit igång ordentligt ännu.
Som ni vet så finns det mindre bra dagar och dåliga dagar i mitt liv under den här årstiden men idag är faktiskt bara en mindre bra dag ;)
Skalman har fått sina direktiv av pappan i huset och mamman har fixat de småsaker pappan ville ha hjälp med samtidigt som Skalman håller på att genomföra sitt uppdrag.
Ni ska se att lagom till helgen gör sitt intåg så kommer den Nygrenska huset att ha koll på läget igen.
Skalman ska visserligen träna i Solnahallen i kväll men vissa skoldagar är ju kortare än andra och då blir det några timmars lucka mitt på dagen :)
Skorpan jobbar med en "riktigt skön snubbe" (??) med konsumentjobb och nu vet vi vad det är för något. Det är helt enkelt jobb hos privatpersoner som beställt hela jobbet av företaget i stället för att knåpa ihop flera olika hantverkare.
Några varselpapper har inte dykt upp i lådan och heller inget samtal om att lärlingboken är påskriven för bokning av yrkesprovet.
Hm.....nåja, så länge jag har något att göra så bryr jag mig egentligen inte om det säger Skorpan. Det kanske är rätt inställning även om jag personligen känner en liten irritation mot företaget.
Som mamma ska man lära sig att bita ihop och låta barnen ta eget ansvar på det sätt som de känner är rätt för dem =)
Kompisen har haft en period i livet som varit både tung och lärorik. När jag pratade med honom i morse slogs jag av hur mycket han vuxit under den här tiden.
Vilken förmåga han har fått att kunna se varje sak ur sitt eget perspektiv, att ha förståelse för hur saker kan bli som de blir och att allt beror på hur man bemöter och verkligen lyssnar på det man säger till varandra. Att man verkligen blir bemött så som man bemöter andra.
En stor kille som vuxit upp till en man :)
Inte utan natt man blir lite stolt.
Mina 93-killar har fått en träningstid till i veckan och det tackar vi föreningen för.
En riktigt bra tid blev det också :)
Onsdagar mellan 20-21!! Hur kunde vi förtjäna den??
Men sen kan jag bli lite ledsen när man får höra att en del av mina Junis-killar inte får åka med på cup trots att de faktiskt aldrig svikit föreningen och spelat i juniorlaget från början.
Är det de nya tränarnas sätt att avverka de killar som de inte tycker platsar i B-laget??
Hm.....måste nog kolla med föreningens styrelse om de är medvetna om att det här händer i föreningens namn?
Det är trots allt ett B-lag och dessutom har ju föreningen ett motto som heter -
- så många som möjligt så länge som möjligt-
och då borde väl de spelare som fanns i laget ha förtur och inte behöva kickas av spelare som inte satt sin fot på innebandyplanen det sista året??
