onsdag 15 december 2010

Ropen skalla, ut med alla!...

Så skulle man kunna sammanfatta detta VM-år 2010 som kulminerade under förra helgen i Hartwall Arena Helsingfors.
Men jag undrar om någon ens tänkt tanken om vad Hallstensson och Göransson tänker själva i dessa dagar?
Jag vet intet om Göransson så där finns det inget att säga från mitt håll annat än att jag innan VM sagt att man kan byta ut alla gubbsen men inte Hallstensson. Hur svårt det än är att förstå hans tänk så har jag (lilla amatörråttan) räknat ut att han har ett helt eget arbetssätt som bygger på minutiös planering på det teoretiska planet och han har en spelide som sträcker sig utanför de vanliga ramarna med ett rakare och enklare spel.
Vad nu det innebär i praktiken kan jag däremot inte svara på för kunskapsnivån är för låg.
Han gav AIK 3 år i första sväng för att kunna plantera tänket i spelarna och ger AIK ytterligare 3 år för att rota tänket och kanske vidareutveckla det tillsammans med spelare som varit med från början och förstår hans tanke i första, andra och tredje ledet.

Anledningen att man kan byta ut de andra är helt relaterat till att man inte hört så mycket av dem och inte fått särskilt mycket till livs om vad de har för planer och hur de tänker för att förverkliga sina planer.
Det känns som ett väldigt hemlighetsmakeri och att vi dessutom inte får veta något för det finns inget att veta.
Kanske skulle man bjudit mer på sig själva för att kunna förstå vad som hände egentligen. Jag har alltid svårt för att kasta skit på någon som inte har fysisk möjlighet att påverka.
En pusselbit som ligger fel kommer att ligga fel tills någon tar upp den och lägger den på rätt plats, kanske var det precis det som saknades där borta i Finland?
Det kanske inte fanns någon som såg att den låg fel och därför rättades heller inte felet till.

Hur det än är med alla dessa bitar, åsikter och tankar så kan jag garantera att varken Hallstensson eller Göransson belastar någon annan än sig själva för den flopp som nu alla belackare har svaret på.
Gubbarna har fullt förtroende för båda och med vilken rätt ger vi oss då ut på krigstigen?
Nej om vi vill fortsätta räknas som en av världens bästa nationer så lär vi samlas runt bordet, fundera på vad och hur sådant här kan uppstå och hur vi ska kunna gå vidare eller om vi helt enkelt ska backa ur det här spåret och välja ett annat?

Ska man kanske bygga broar mellan U19 och herr landslaget?
Ska man kanske bygga för att ha ett tydligare spelsystem som alla ska rota hos spelarna redan från innebandy skolan och vidare upp i åldersklasserna? (för att sedan anpassas och utvecklas vidare)
Ska man kanske ha mer regelbundna träffar med landslaget även om det inte är VM-år?

Brainstorm-möten är bra saker att ta till i sådana här sammanhang och gärna med en Focus-ledare på plats. Tänk vad mycket bra tankar och idéer som finns ute i hallarna men som aldrig vågar sägas högt. Tänk vad mycket tokiga idéer som finns på samma ställen men som aldrig kan knådas igenom och kastas eller plockas upp vändas och knådas till en ny vinkel och nytt handlingssätt.
Resurserna till ett världsledande innebandy land finns inom våra gränser frågan är bara om vi utnyttjar dem på rätt sätt.

Vi spelar en viss typ av musik under våra arrangemang för spelarna men är det dem vi ska tänka på när vi arrangerar? Är det inte publiken?
Vad jag menar är att var sak har sina platser och för varje människa finns rätt plats. När vi kommit dit hän att vi använder rätt resurser på rätt saker då kommer vi kunna utvecklas och lära oss nytt hela tiden. Vilket är människans naturliga rörelsemönster.

När förändringens vindar drar fram kan man antingen hala segeln och riskera förlora styrfart eller hissa spinackern och följa med på en spännande resa. Se bara till att ha ett ankare med ombord.

söndag 12 december 2010

Dagen efter....

Jaha...då var den här resan på upphällningen.
Tanken var väl att man skulle sitta och vara segerrusig fortfarande men istället känns allt som en avslagen cocacola dagen efter storfesten :(
Helt väck och bara en väntans tid på att få komma hem och ta tag i vardagen igen.

Matchen i går kan man säga väldigt lite om = Sverige spelade på höjden av sin lägstanivå och Finland spelade på höjden av sin högstanivå.
Däremot kan man säga en hel del om Hartwall och det finska folket.
Var man inte på plats så kan man nog inte förstå känslan och trycket i Hartwall i går.
Aldrig har jag varit med om en nation som varit mer enat, mer samlat och mer stolta över sin vitblåa flagga. Tutorna som jag hade magsår för redan innan gick på högtryck och känslan när den finska nationalhymnen sjöngs i hallen är något som jag kommer minnas som en stund av total fosterlandsklimax.
Globen under VM 2006 är inte i närheten. Då tyckte jag att det var mäktigt men Hartwall i går slår det med mils försprång.
Jag erkänner......jag fick nästan tårar i ögonen över den stolthet som det finska folket visade att innebandyn kan förena.
One world, one ball, one nation!

Nu när vi bara sitter och väntar på att få kliva på båten som ska styra kosan hem till vårt fädernesland så roar vi oss med ett kortspel, turista på stan, knäcka en finsk öl på fat eller helt enkelt blogga en sväng.
Nypan står inte högt i kurs efter att Tian förstått att han blivit lurad på en poäng.
Hm...Nypan hamnar långt ner på Tians favvolista just nu ;)
Känns lite halvkymigt att gossarna med silverpeng runt halsen kommer sova i sina egna sängar i kväll medan vi tillresta anhängare får hålla till godo med en liten hytt på den numera inte så eminenta Amorella.

Ett litet ord vill jag ändå säga om den Svenska insattsen i går.......
Länge leve PJ!!!
Du kan bära huvudet högt när du kliver in i Borgen i morgon för träning och vanlig måndagkväll som simpel SSL-spelare. För träna är ju ett måste för att kunna ta en plats i det blågula laget.
Jag är stolt över att Sveriges bästa spelare är en kugge i det svartgula maskineriet.
Hört i rökrutan vid Hartwall Arena efter andra perioden -
Svenskarnas målvakt är riktigt ruggig och det är bara för att Kohonen och pojkarna spelar i SSL som de lyckas göra mål på honom. Hade vi inte dem så var vi inte i närheten av guldet!

Känns gott i mitt AIK-hjärta att ha med de orden hem till Borgen.

Nog för nu....jag måste ju passa på att göra det bästa av även denna dag.
Njut av den för det gör jag. (Det enda jag saknar är att tända det 3:dje ljuset med mina underbara ungar)

onsdag 8 december 2010

Nedräkning pågår.....

resa till Hartwall Arena Finland :)
Nu är det inte lång tid kvar innan VM börjar. Jag vet att det pågått sedan i lördags och det är inte många matcher som jag inte sett på wbben men utan kommentator och med Fischer sittandes tugga klubba =)
(Den som följt någon match har säkert hört det där knäppande ljudet ibland och det kopplade min dotter snabbt ihop med Fischerströms kommentar att han tuggar klubba under en match han inte fick spela)

Ska bli riktigt roligt att få vara på plats och få känna av den där atmosfären som Finland tydligen innehar VM-guldet i. Att få luften i Arenan att stå stilla och vibrera av förväntan på den stora dagen D. Lördag kl. 18,00 är tydligen då som startsignalen ska gå för årets absoluta klimax för alla innebandytokiga människor i världen.

Jag är lite orolig för hur det är ställt med vinnarskallarna i det Svenska laget, har de tappat sugen nu när de stänkt in över 80 mål i VM? Är tarmen mättad? Eller kan de ladda om och förstå att det är nu som det gäller...visst Norge ska inte vara något bekymmer MEN bollen är rund och slutsignalen har inte ljudit ännu.
Ställer man ut skorna och tror att det är klart så går man nog på seklets största mina. Norge har nog gärna den fjädern i hatten när de vänder hem till sina backar och firar jul :)

Ungarna stannar hemma och tar hand om hunden medan gubben och jag roar oss på deras lekplats :)
Träningar och matcher står på deras agenda och känner jag dem rätt så blir det en hel del TV-tittande också däremellan. Vem vet? Jag kanske har sådan tur att de har köpt gran och klätt den så den står klar och vacker när jag kommer hem ;)
Vore riktigt nice om jag ska vara ärlig.
Jag vet att det har julbakats när jag kommer hem så det ska bli härligt med en fika och en nybakt lussebulle när jag återigen slår ner rumpan i metropolen för att börja ta tag i allt det där som hör julen till :)

Datorn får kanske följa med jag måste kolla hur det är med uppkoppling på hotellet. Det lär ju kosta en förmögenhet att surfa utomlands =)
Dumt att bränna onödiga pengar så här före jul och dessutom så kanske jag skulle må bra av att vara utan dator några dagar. Men abstinensen lär bli dryg att bära ;)

Nog för nu. Jag ska ta vara på dagen och njuta av stunden för jag kan aldrig få tillbaka den ;)

söndag 5 december 2010

Jag lever fortfarande.....

på att jag ska få åka till Finland igen.
Var nyss där eller i alla fall nästan.
AIK Event var på årliga julkryssen och det vart en bra tillställning. Mycket dans och kareoke vad jag har hört ;)
Själv tog jag det lite lugnare av olika anledningar och tack och lov för det.
Kroppen är INTE med idag!!!
(Snälla Viking Line - LAGA HISSEN i båten innan torsdag!)
Värk in i märgen och allmänt lågt tillstånd som inte beror på dryckesintaget men ändå på att jag roade mig. Valde helt enkelt att ha det ett par dagar :)

Nu hemkommen och vilar för att orka och klara av nästa släng. Jag kan ju bara inte missa VM och plastdoften som ligger tung i Hartwell Arena redan nu.
Misstänker att det kommer ta extra lång tid att komma över den resan men herre jösses vad det kommer att vara värt det när jag vet att de Svenska gossarna tar med sig VM-bucklan till rätt sida av landsgränsen.
Visst skulle jag kunna följa med via TV-apparaten men att få vara där på riktigt är så speciellt så det kan och vill jag inte missa. Då gillar jag läget och inser att julens förberedelser kommer att utföras av mina barn efter exakta beskrivningar från mamman som vill ha allt efter eget huvud =)

Snart börjar matchen mot Australien och vad finns att säga om den?
Ren vinst för de blågula? Självklart annars blir det tufft för killarna nu när de fått klara sig utan mediaträning.
Något annat finns ju inte på världskartan :)
Eller ??

Hur som helst så är det en härlig söndag som rullar mot sitt slut och min glögg är snart varm så vad gör jag här???
Intar rätt position och glögglaset i handen så ses vi vid senare tillfälle.
Ta vara på dagen för det gör jag  ;)

onsdag 1 december 2010

Inget ont som inte har något gott med sig

Inget ont om VM-uppehållet men det är liksom tvärtom med det.
Det har det onda med sig att uppehållet börjar kännas av i alla lagen som antingen vilar eller ligger i fysträning här hemma i väntan på att slutspurten ska visas i TV eller man åker till Finland för att vara på plats.

I kväll blir det träningsmatch med Hawks i Solnahallen, åker nog dit och tittar. En del av Hawksspelarna vet man ju vem är och det kan vara lite kul att se hur ett Allsvenskt lag klarar sig mot ett stjärntomt (?) AIK.
Samarbete i all ära men i kväll lär det finnas en del prestige på parketten i alla fall.

Nästa vecka är det visst Balrog som ska stå för motståndet....återstår att se om man får läsa att AIK inte klarar sig utan sina 10 landslagsspelare. Personligen tror jag vi får se bakgrundsfigurerna kliva fram och visa att även de kan och vill bära den svartgula tröjan med huvudet högt.

- 13 grader står termometern på i metropolen och lederna/musklarna (de som finns kvar) är inte samarbetsvilliga alls idag. Det får bli en dag innomhus och med full värme på elementen och värktabletterna i närheten hela tiden. Tvi säger jag bara och funderar på varför jag har bosatt mig i det här kalla avlånga landet när jag vet att varje vinter är ett litet helvete?  Det är med det onda som med allt ont....jag kan lugnt luta mig tillbaka i stolen och bara njuta av att få vara inne med tända ljus, en bra bok och en stor kanna kaffe =)
Men jag vill gärna till Borgen i kväll så jag får se till att övertala gubben att värma bilen så jag kan åka med.

Nog för nu....vi får se om jag bestämmer mig för att liveraportera träningsfigtherna under veckan...det märker ni och ser på everysport.com som vanligt.
Ta vara på er och klä på er ordentligt Stockholmare för nu kommer ni få vänta på bussar och tåg igen.