måndag 18 februari 2008

En mörk måndag

här i Järfälla, vi i familjen har förlorat en mycket kär och god granne. En man som alltid haft ett litet torrt skämt på läpparna. En man som vi fått äran att umgås med i 11 år. Trots detta går våra tankar oavbrutet till familjen som drabbats. 2 unga duktiga innebandyspelare har förlorat sin pappa helt utan förvarning och deras mamma har förlorat sin man. Deras största supporter, deras stöttepelare i vått och torrt. Dit går våra tankar idag. Vi försöker förstå varför, men inget godtagbart svar finns.
En rellativt ung man i sina bästa år, en i grunden frisk man - senaste veckan lite hänging med förkylning, huvudvärk och allmän trötthet. Att en sådan man bara på någon timme kan vara borta. Det är så oförståerligt och gör så ont. Familjen - Fru och barn men även föräldrar och syskon - vad säger man när orden tar slut???
Vi finns, vi tänker, vi är med er - närhelst ni vill, behöver.

Det är sådana här dagar man känner ett litet uns av lättnad när man tittar in på Kalle9ans blogg och läser dagens lilla tänkvärda ord.
Alla världens storheter väger inte upp en vän.
Så sant Kalle - och visst känner vi att du finns med oss alla i dag. Tack för att du finns och att du har förmågan att få oss att tänka lite längre och lyfta blicken över horisonten. Du är verkligen en vän.

Jag kommer nog inte att sätta mig mer här i dag därför önskar jag er alla en god natt med orden - var glad och tacksam för varje liten stund du får dela med nära och kära. Ingen vet när orden tar slut.

Inga kommentarer: