Ja idag blir det verkligen upp till bevis för min älskade son. Att komma in i ett nytt lag i en ny klubb är och ska inte vara en räkmacka för någon. Inte ens Kim Nilsson eller David Gillek hade sin givna plats i killgruppen utan man måste först bevisa att man är värd den. Ta för sig och dessutom visa lagkänsla och vara en god ambassadör för klubben både i laget och i det stora hela.
Hur stor är viljan att bida sin tid?
Hur motiverad är han att lyckas med sin dröm?
Hur mycket annat lockar så han tappar fokus?
Det är bara han själv som vet och bara han själv som kan bevisa det. Ingen annan kan eller ska göra skitgörat åt honom. Vill han tillräckligt mycket så kommer han att sitta och nöta bänk i flera år annars kommer han att lägga hjälmen på hyllan. Det är bara han själv som kan göra skillnaden mellan att lyckas eller att vara en gammal avdankad målvakt som leker innebandy i ett korplag.
Att bli något inom en sport är aldrig en bedrift som görs utan att man får prioritera bort något annat, det är alltid med en massa år av slit i det tysta som ingen ser och ingen förstår. Många varv i skogen med musik i örat och en vilja att ta sig runt i joggingtakt. En massa år på bänken där man sitter och väntar på att man ska få chansen att visa alla att man har rätt till en plats i laget och att man har rätt att bli räknad med. Allt detta slit trots att man inte får igen, något annat än chansen.
Mycket sitter nog i ett väldigt stort intresse men också den egna viljan att lyckas. Drömmen måste helt enkelt vara tillräckligt stark för att man ska ta sig igenom hundåren på bänken utan att man ger upp sin dröm eller överger sin önskan att lyckas med det mål man satte upp för sig själv.
I dag är en sådan dag!
Upp till bevis mitt hjärta, det är helt upp till dig själv, visa oss hur viktig din dröm är för dig och vad du är villig att offra utan att tappa humör och sug om att drömmen en dag ska bli sann.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar