Gud hjälpe att inte fler mammor på jorden behöver gå igenom det jag gjort det sista dygnet tillsammans med Anders.
En sann tanke till alla de mammor som till skillnad från mig inte fått ett sms med texten
- han lever, det är allt jag kan säga och har har det varmt och ombonat.
Ett enormt tack till alla som stöttat oss under dygnet både med närhet, kärlek och omtanke.
Ett extra tack till Kusinvitamin i Hedemora som skickat hit min mormor genom en lilja, hennes styrka och envishet, tro på livet och varandra. Tack Flisaspetan för att du skickade hit henne.
Så småningom ska jag berätta vad som hänt och en bild på min "mormmor" men nu vill jag bara försöka landa och hämta andan, försöka få ett slut på alla tårar och en promenad med hundarna.
måndag 14 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det var så lite så! Ni vet att jag alltid finns fasst jag är så "långt" bort! Jag äre som en stjärna, jag finns alltid där även fast ni inte ser mig!!Kramar från Hedemora!
Du/Ni vet att vi finns här när ni än må behöva oss. Massor med kramar Lilla Musen o Seke Varg
Ps åh det vore kul att se, vet inte ens hur buketten ser ut :) Kram på er
lilla kusin vitamin, skönt att höra att kompis visat livstäcken på nå höger, men jag är lite förvirrad.
Va e de som händer där borta?
känns som det är nånting jag missat, både här å på lisas blogg.
Skulle va skönt me en uppdatering om man säger så, om man får ta del av den informationen vill säga, valet är ju ditt.
Hoppas allt löser sig å att ni har de bra!
Saknar er!
Massa kramar
/Kattis
Skicka en kommentar