tisdag 15 september 2009

Privat till Kompisen

Det jag skriver nu är till Kompisen privat men det är min enda chans att nå honom.
Så ni andra bloggföljare får vara snälla och hoppa över det här inlägget eller läsa det med förstånd.

Hej Kompisen :)
Mamman och pappan här.

Vi har förstått att du nu har flyttat hemifrån och det är bra!
Bra att du vill visa oss att du är en egen individ och har ett eget liv.
Vi tycker inte att du har gjort det på rätt sätt MEN vi tycker att du har gjort rätt.

Nu när du har flyttat till egen bostad och lever ditt eget liv så kan vi äntligen ha den vuxenrellation som vi har pratat med dig om så många gånger.

Det är normalt att man ligger kvar i sin barnroll så länge man bor hemma och det är normalt att det känns väldigt fel att leva på det sättet när man är så gammal som du är nu.
Det har vi också pratat om många gånger. Att ni måste göra som vuxna i vårt hus om ni vill bli bemötta som vuxna.

Det har varit svårt för dig och därför gör du väldigt rätt nu när du bestämmer dig för att flytta ifrån oss.
Nu har du äntligen möjlighet att visa både dig själv och oss att du kan klara det. För vi VET att du kan!Vi tror på dig och dina möjligheter till ett bra liv.

Det betyder också att när man är vuxen så har man fortfarande en liten skyldighet i att höra av sig ibland till sina föräldrar och syskon.
Både för att det är skönt att höra hur ens barn mår men också för att vi ska kunna berätta saker som händer i vår familj och släkt.

Jag har både dödsbud och sjukinformation som jag vet att du skulle vilja veta men jag kan ju inte nå dig för att informera och ge dig de svar som jag vet att du skulle fråga mig om i fall du satt här.

Vi vet inte om du har lånat pengar av någon men vi har satt in ett par hundra kronor så du har till lite mjölk och cigg.

Vi vet att Ida inte har möjlighet att hjälpa dig eftersom du har valt att bo i en annan kommun.
Hoppas någon kan hjälpa dig med en bra kontakt i Enköping.

Om du hellre vill så kan du få ta din husvagn och bo på tex. Rösjöns camping eller Ängby camping här neråt så att Ida kan fortsätta hjälpa dig att få ihop både bostad och jobb så som vi började planera för din flytt från vårt hem.

Snälla hjärtat!
Tänk efter vad DU vill och hör av dig hellst själv annars genom Monki.

Vi saknar dig så mycket och är oroliga för dig.
Vår dörr står alltid öppen för dig och vi hoppas att du kommer att använda den för att äta familjemiddagar tillsammans. Precis så som alla andra familjer då och då träffas och åter gott ihop.

Vi kommer INTE att ta ifrån dig rätten att bestämma över ditt liv och var du ska vara. Det bestämmer bara DU !!

PS! Mamma älskar dig!

Inga kommentarer: