I dag ska jag försöka nå en läkare. :(
Detta eviga bråk om hur mycket och om jag kan jobba!
Försäkringskassan anser att jag inte kan jobba på mitt eget jobb men att jag kan jobba.
Aha...men sen då???
Jag kan inte säga upp mig, det gör ingen förståndig mäniska. Jag kan inte jobba på jobbet, det har alla konstaterat.
Det verkar som att det kommer bli ett moment 22.
Som till sist drabbar mig härdare än de andra inblandade. visst förstår jag att min arbetsplats skulle vilja att jag säger upp mig så de kan anställa någon som klarar av arbetet.
Visst kan jag förstå att det är svårt för handläggaren om jag inte kan lämna väl utförliga läkarintyg där allt information från läkarna med remissvar står.
Uch...livet är ett märkligt tingest.
Hoppas jag kan få tag på en läkare som vet vilka upplysningar som måste stå i läkarintyget och läkarutlåtandet så jag har möjlighet att få en rättvis bedömning av försäkringskassan.
Nåväl, det är onsdag och då får jag träffa alla killarna i junislaget, bara det är som att få en vitaminkick :)
onsdag 30 september 2009
tisdag 29 september 2009
I dag har det varit tyst..
jag har inte riktigt orkat hämta kraft efter gårdagens totala urladning.
Säg vad ni vill....
jag har sovit skittaskigt för jag vet hur många det är som läser mina texter och drar sina egna slutsatser.
Vad kan det rimligen komma för gott ur mitt inlägg???
Många tankar snurrar......
Men till sist kommer den där signalen på telefonen som vi väntat och väntat på.
Kompis hör av sig till den person som fysiskt behöver honom bäst.
Han tar kontakt med sin pappa :)
Undrar om någon på den här jorden kan förstå hur stolt jag är över Kompis just nu???
Du är så jäkla bra Kompis!!!
Jag visste att du förr eller senare skulle förstå att man inte kan stänga en dörr till sin bakgrund.
Vilket stort kliv framåt du just tog!
Du är den du är och du har blivit den du är. En spegel av uppväxttid och erfarenhet blandat med egna värderingar och erfarenheter.
Vi är stolta över att vara dina föräldrar.
Vi har inte varit de perfekta föräldrarna men vi har varit tillräckligt bra.
Nu finns det säkert mycket som du funderat på och mycket du vill ha sagt.
Vi finns här för att lyssna, höra vad du säger och sedan ge dig vår tanke, utan fördömmande och utan att förkasta dina ord eller känslor.
Precis som vi alltid funnits och precis som vi alltid kommer att finnas.
Allt är sig likt, inget men allt har förändrats.
Reglerna under vårt tak ser likadana ut som de alltid gjort.
Skillnaden är att du numera håller på att skaffa dig ett eget tak med egna regler under och vi kommer att få följa reglerna som gäller under ditt tak när vi är hos dig liksom du måste fortsätta följa reglerna som gäller under vårt tak när du är här.
Det kallas respekt Kompis.
Respekt för andra och andras rätt till åsikter och tankar och livsstil.
Vad du än kan tänkas behöva för hjälp av oss med ditt sökande efter bostad och ett eget liv kan vi bara försöka räcka till för, precis som vi alltid gjort men vi kan inte trolla och det kommer du säkert att förstå att andra inte heller kan.
Kanske kan vi alla hjälpas åt att dra mot samma mål och då kanske vi kan lyckas tillsammans.
MEN Kompis.......Vi kan inte göra jobbet åt dig, det måste du göra själv. Vi kan ge dig verktygen men inte det färdiga slutmålet.
Använd alla de verktyg som mäniskor i din närhet håller fram till dig och gör jobbet själv så ska du se att du kommer att lyckas.
Med risk för att det blir ett par dagars bloggtorka så får ni läsa mina tankar och dra era egna slutsatser. Nu måste jag hjälpa min man och mina 2 yngre att gå vidare i livet. Vilket kommer att bli mycket lättare när deras energi kommer att kunna vara på rätt plats i deras liv.
Dina syskon saknar dig Kompis!!!!
Skorpan har så mycket hon vill berätta för dig om saker som händer i hennes liv och Skalman behöver sin "se livet i tecknat" kompis för att kunna skratta så det lyser i ögonen på honom.
Mamma och pappa behöver dig för att kunna andas och njuta av vårt liv med våra numera stora barn.
Säg vad ni vill....
jag har sovit skittaskigt för jag vet hur många det är som läser mina texter och drar sina egna slutsatser.
Vad kan det rimligen komma för gott ur mitt inlägg???
Många tankar snurrar......
Men till sist kommer den där signalen på telefonen som vi väntat och väntat på.
Kompis hör av sig till den person som fysiskt behöver honom bäst.
Han tar kontakt med sin pappa :)
Undrar om någon på den här jorden kan förstå hur stolt jag är över Kompis just nu???
Du är så jäkla bra Kompis!!!
Jag visste att du förr eller senare skulle förstå att man inte kan stänga en dörr till sin bakgrund.
Vilket stort kliv framåt du just tog!
Du är den du är och du har blivit den du är. En spegel av uppväxttid och erfarenhet blandat med egna värderingar och erfarenheter.
Vi är stolta över att vara dina föräldrar.
Vi har inte varit de perfekta föräldrarna men vi har varit tillräckligt bra.
Nu finns det säkert mycket som du funderat på och mycket du vill ha sagt.
Vi finns här för att lyssna, höra vad du säger och sedan ge dig vår tanke, utan fördömmande och utan att förkasta dina ord eller känslor.
Precis som vi alltid funnits och precis som vi alltid kommer att finnas.
Allt är sig likt, inget men allt har förändrats.
Reglerna under vårt tak ser likadana ut som de alltid gjort.
Skillnaden är att du numera håller på att skaffa dig ett eget tak med egna regler under och vi kommer att få följa reglerna som gäller under ditt tak när vi är hos dig liksom du måste fortsätta följa reglerna som gäller under vårt tak när du är här.
Det kallas respekt Kompis.
Respekt för andra och andras rätt till åsikter och tankar och livsstil.
Vad du än kan tänkas behöva för hjälp av oss med ditt sökande efter bostad och ett eget liv kan vi bara försöka räcka till för, precis som vi alltid gjort men vi kan inte trolla och det kommer du säkert att förstå att andra inte heller kan.
Kanske kan vi alla hjälpas åt att dra mot samma mål och då kanske vi kan lyckas tillsammans.
MEN Kompis.......Vi kan inte göra jobbet åt dig, det måste du göra själv. Vi kan ge dig verktygen men inte det färdiga slutmålet.
Använd alla de verktyg som mäniskor i din närhet håller fram till dig och gör jobbet själv så ska du se att du kommer att lyckas.
Med risk för att det blir ett par dagars bloggtorka så får ni läsa mina tankar och dra era egna slutsatser. Nu måste jag hjälpa min man och mina 2 yngre att gå vidare i livet. Vilket kommer att bli mycket lättare när deras energi kommer att kunna vara på rätt plats i deras liv.
Dina syskon saknar dig Kompis!!!!
Skorpan har så mycket hon vill berätta för dig om saker som händer i hennes liv och Skalman behöver sin "se livet i tecknat" kompis för att kunna skratta så det lyser i ögonen på honom.
Mamma och pappa behöver dig för att kunna andas och njuta av vårt liv med våra numera stora barn.
måndag 28 september 2009
Nu får det vara nog !!!!!!!
För er som sett Gubben Nygren de sista dagarna så kommer nog inte det här inlägget som en överaskning.
Men för er andra så kan det bli både otäckt och jobbigt.
Jag har ju under en tid bestämt mig för att inte delge er så mycket av familjens privata problem eller status men nu känner jag att jag måste gripa varje halmstrå jag kan för att få "häva" ur mig mina tankar runt vår situation.
Jag kan inte vara tyst och sitta snällt tillbakalutad längre, jag måste försöka få folk att vakna!
Vakna och se att allt ni gör i tron att ni gör rätt, långsamt dödar en annan människa. Drastiskt?
JA! Väldigt drastiskt men också väldigt sant.
Pappa Nygren tynar bort. Långsamt men säkert rinner all livsglädje ur hans redan svårt tyngda kropp.
Efter operationen för ganska exakt 10 månader sedan så har han haft glädje och livslust, hämtat ork och kraft i sin familj. Glädje över att barnen håller på att bli vuxna självständiga personer, glädje över att få följa dem både på håll och nära.
Idag är han en skugga av sitt forna jag. En våldnad som lever med knapp nöd. En person som vandrar genom dagen med tungt sinne och utan att reflektera över annat än vad som händer med hans älskade Kompis.
Han funderar på hur hans familj kunnat låta Kompis lida så svårt hemma hos oss i 23 år utan att hjälpa honom tidigare???
För visst är det så att han har lidit! Eller hur???
Det måste han ju ha gjort eftersom att ingen av dem har hört av sig och frågat om sanningshalten i allt han säger att vi utsatt honom för.
Hur kan en farfar och farmor, en faster och en farbror tillåta att sådana elakheter får fortgå utan att de anmäler familjen till sociala myndigheter???
Hur kan skolan tillåta att ett barn med särskilda behov får lida så svårt hemma hos sina föräldrar utan att det anmäls???
Varför har inga grannar reagerat över den missär som barnet vuxit upp i????
Hela Anders existens har ifrågasatts och hela hans livsfilosofi med att barnen är föräldrarnas allt till den dag barnen själva kommer och säger att det är dax att flytta ut och pröva sina vingar själv.
Han har genom åren använt många tusen timmar till att bygga lego, fiska, prata, elda i eldningstunna, tvätta och meka bilar, sitta i innebandyhallar med sina barn både i sekretiat och som åskådare på bänken, som mentor i olika sammanhang. Haft med sig barnen i bilen då de haft sköna stunder utefter asfalten och lyssnat på dansbandsmusik. Stunder som Anders värderar högre än sitt eget liv.
Därför har Anders livsgnista nu falnat och han håller på att ta slut.
Han äter inte längre, dricker allt för lite vätska och finner ingen glädje i att göra alla de saker han älskat i hela sitt liv.
Han har samma storlek i kläder som sin fru (hon som i alla år har fått höra att hon är för mager). Hans kläder är som tält på honom men värst av allt är den tomma sorgsna blicken.
Den svikna, besvikna, hårt prövade blicken i det askgrå ansiktet som är så djupt fårat att han inte kan raka sig längre.
Inte ens innebandyhallen kan få gjädjen att stiga upp och lysa genom ögonen.
Allt han gör är på rutin och rullande band. Han har till och med slutat att zappa mellan kanalerna för han ser egentligen inte längre på tv:n. Han har den bara på för att kunna sitta tyst och försjunken i tankar på varför allt blev som det blev och varför ingen reagerar?
Skalman gästbloggar *
Och hur kommer det sig att dom här människorna som tar hand om kompis inte hör av sig, inte till oss föräldrar utan kompisens syskon som mår dåligt av denna mycket synnerliga situation som våran familj normalt sett skulle kunna klara av för vi är så "starka"... jag har bara en sak att säga er som tagit hand om kompis och det är .. FY SKÄMS PÅ ER, man gör inte så som ni har gjort. DET ÄR SKAMLIGT *
Som ni kan läsa av Skalmans lilla gästbloggsinlägg så är det inte bara mamman i huset som reagerar. Även Skorpan har sin åsikt i det här men hon är nog mest besviken på Faster som har svikit henne så hårt att det blir svårt för henne att reparera.
Att långsamt se sin make och far till ens barn tappa livsgnistan och glädjen med sitt nya liv som lättare (med mer ork att vara delaktig) är det svåraste jag varit med om. Jag trodde att jag skulle kunna övervinna berg när vi fick honom att välja livet för 10 månader sedan men det här är värre, mycket mycket värre.
Snälla farfar, farmor, faster och farbror ni måste förstå att allt ni gjort och gör i tron att det är rätt kommer att kunna kosta er en bror, ett eget barn!
Farfar och farmor - ert barn lider! Ert barn har det svårt och livet rinner långsamt ur honom. Kan ni se er själva i spegeln om ni måste gå på ert barns begravning innan er egen? Bara för att ni tror att ni gör det rätta???
Faster och farbror - kan ni se era föräldrar i ögonen på den brgravningen?? Då när allt är för sent att rätta till. Kan ni då rättfärdiga att ni valde att ensidigt gå på vårt barns linje? Vägrade att se hur det finns 2 sidor av saker och ting?
Kan och ska man alltid lita på vad en annan människa säger eller ska man helt enkelt behålla förmågan att lyssna/läsa med kritiska ögon eller är allt man hör bara sanningen. Den enda och sanna verkligheten?
Snälla ni!
Hjälp er son och bror, har han aldrig behövt er förr så kan jag garantera att han behöver er nu. Det är ju faktiskt så illa ställt med honom att jag till och med sätter honom före mitt eget barn. Det barn som ni tror ni hjälper.
Ni som kan nå honom via mobil eller träffar honom, snälla ni ruska om honom och berätta för honom hur omogen han är som lämnar oss och sedan vägrar höra av sig och inte lämnar något nummer som vi kan nå honom på. Bara den biten bevisar ju faktiskt hur omogen han är. Ruska om honom och få honom att förstå att så gör man inte. Man lämnar inte en familj helt ovetande eller möjlighet att nå varandra. Det har varken jag eller hans pappa någonsin utsatt våra föräldrar för. Vi har alltid sett till att man kan nå oss.
Det här beteendet är det någon annan som ligger bakom och eldar på.
Jag hoppas att alla som läser det här har förmågan att förstå vikten av att det är min enda chans att försöka nå mitt barn så att mitt barns far kan få ro i själen och börja se ljuset som stiger över horizonten varje morgon.
Aldrig trodde jag att mina svärföräldrar skulle kunna göra så mot mig efter att jag gång efter annan talat om för min svärmor att jag förstår hennes oro för gubben Nygren eftersom han är hennes barn. Men så fel jag hade. Så fel.
Men för er andra så kan det bli både otäckt och jobbigt.
Jag har ju under en tid bestämt mig för att inte delge er så mycket av familjens privata problem eller status men nu känner jag att jag måste gripa varje halmstrå jag kan för att få "häva" ur mig mina tankar runt vår situation.
Jag kan inte vara tyst och sitta snällt tillbakalutad längre, jag måste försöka få folk att vakna!
Vakna och se att allt ni gör i tron att ni gör rätt, långsamt dödar en annan människa. Drastiskt?
JA! Väldigt drastiskt men också väldigt sant.
Pappa Nygren tynar bort. Långsamt men säkert rinner all livsglädje ur hans redan svårt tyngda kropp.
Efter operationen för ganska exakt 10 månader sedan så har han haft glädje och livslust, hämtat ork och kraft i sin familj. Glädje över att barnen håller på att bli vuxna självständiga personer, glädje över att få följa dem både på håll och nära.
Idag är han en skugga av sitt forna jag. En våldnad som lever med knapp nöd. En person som vandrar genom dagen med tungt sinne och utan att reflektera över annat än vad som händer med hans älskade Kompis.
Han funderar på hur hans familj kunnat låta Kompis lida så svårt hemma hos oss i 23 år utan att hjälpa honom tidigare???
För visst är det så att han har lidit! Eller hur???
Det måste han ju ha gjort eftersom att ingen av dem har hört av sig och frågat om sanningshalten i allt han säger att vi utsatt honom för.
Hur kan en farfar och farmor, en faster och en farbror tillåta att sådana elakheter får fortgå utan att de anmäler familjen till sociala myndigheter???
Hur kan skolan tillåta att ett barn med särskilda behov får lida så svårt hemma hos sina föräldrar utan att det anmäls???
Varför har inga grannar reagerat över den missär som barnet vuxit upp i????
Hela Anders existens har ifrågasatts och hela hans livsfilosofi med att barnen är föräldrarnas allt till den dag barnen själva kommer och säger att det är dax att flytta ut och pröva sina vingar själv.
Han har genom åren använt många tusen timmar till att bygga lego, fiska, prata, elda i eldningstunna, tvätta och meka bilar, sitta i innebandyhallar med sina barn både i sekretiat och som åskådare på bänken, som mentor i olika sammanhang. Haft med sig barnen i bilen då de haft sköna stunder utefter asfalten och lyssnat på dansbandsmusik. Stunder som Anders värderar högre än sitt eget liv.
Därför har Anders livsgnista nu falnat och han håller på att ta slut.
Han äter inte längre, dricker allt för lite vätska och finner ingen glädje i att göra alla de saker han älskat i hela sitt liv.
Han har samma storlek i kläder som sin fru (hon som i alla år har fått höra att hon är för mager). Hans kläder är som tält på honom men värst av allt är den tomma sorgsna blicken.
Den svikna, besvikna, hårt prövade blicken i det askgrå ansiktet som är så djupt fårat att han inte kan raka sig längre.
Inte ens innebandyhallen kan få gjädjen att stiga upp och lysa genom ögonen.
Allt han gör är på rutin och rullande band. Han har till och med slutat att zappa mellan kanalerna för han ser egentligen inte längre på tv:n. Han har den bara på för att kunna sitta tyst och försjunken i tankar på varför allt blev som det blev och varför ingen reagerar?
Skalman gästbloggar *
Och hur kommer det sig att dom här människorna som tar hand om kompis inte hör av sig, inte till oss föräldrar utan kompisens syskon som mår dåligt av denna mycket synnerliga situation som våran familj normalt sett skulle kunna klara av för vi är så "starka"... jag har bara en sak att säga er som tagit hand om kompis och det är .. FY SKÄMS PÅ ER, man gör inte så som ni har gjort. DET ÄR SKAMLIGT *
Som ni kan läsa av Skalmans lilla gästbloggsinlägg så är det inte bara mamman i huset som reagerar. Även Skorpan har sin åsikt i det här men hon är nog mest besviken på Faster som har svikit henne så hårt att det blir svårt för henne att reparera.
Att långsamt se sin make och far till ens barn tappa livsgnistan och glädjen med sitt nya liv som lättare (med mer ork att vara delaktig) är det svåraste jag varit med om. Jag trodde att jag skulle kunna övervinna berg när vi fick honom att välja livet för 10 månader sedan men det här är värre, mycket mycket värre.
Snälla farfar, farmor, faster och farbror ni måste förstå att allt ni gjort och gör i tron att det är rätt kommer att kunna kosta er en bror, ett eget barn!
Farfar och farmor - ert barn lider! Ert barn har det svårt och livet rinner långsamt ur honom. Kan ni se er själva i spegeln om ni måste gå på ert barns begravning innan er egen? Bara för att ni tror att ni gör det rätta???
Faster och farbror - kan ni se era föräldrar i ögonen på den brgravningen?? Då när allt är för sent att rätta till. Kan ni då rättfärdiga att ni valde att ensidigt gå på vårt barns linje? Vägrade att se hur det finns 2 sidor av saker och ting?
Kan och ska man alltid lita på vad en annan människa säger eller ska man helt enkelt behålla förmågan att lyssna/läsa med kritiska ögon eller är allt man hör bara sanningen. Den enda och sanna verkligheten?
Snälla ni!
Hjälp er son och bror, har han aldrig behövt er förr så kan jag garantera att han behöver er nu. Det är ju faktiskt så illa ställt med honom att jag till och med sätter honom före mitt eget barn. Det barn som ni tror ni hjälper.
Ni som kan nå honom via mobil eller träffar honom, snälla ni ruska om honom och berätta för honom hur omogen han är som lämnar oss och sedan vägrar höra av sig och inte lämnar något nummer som vi kan nå honom på. Bara den biten bevisar ju faktiskt hur omogen han är. Ruska om honom och få honom att förstå att så gör man inte. Man lämnar inte en familj helt ovetande eller möjlighet att nå varandra. Det har varken jag eller hans pappa någonsin utsatt våra föräldrar för. Vi har alltid sett till att man kan nå oss.
Det här beteendet är det någon annan som ligger bakom och eldar på.
Jag hoppas att alla som läser det här har förmågan att förstå vikten av att det är min enda chans att försöka nå mitt barn så att mitt barns far kan få ro i själen och börja se ljuset som stiger över horizonten varje morgon.
Aldrig trodde jag att mina svärföräldrar skulle kunna göra så mot mig efter att jag gång efter annan talat om för min svärmor att jag förstår hennes oro för gubben Nygren eftersom han är hennes barn. Men så fel jag hade. Så fel.
En sjukt bra helg slutar med 8-0 i baken :(
Skit och vademecum säger jag bara!
Visst killarna fick fria händer trots att vi hade 2 matcher på söndagskvällen men helgens viktigaste uppdrag var ju att alla i laget skulle lära känna varandra, villket de gjorde på ett helt fantastiskt sätt.
Sen var det viktigt att de lärde sig att lita på varandra och se var de olika bristerna och styrkorna finns.
Det gjorde de också. Frågan är bara om de förstår själva???
Men resultatet i matchen säger inte ett skit om hur det egentligen förhåller sig efter helgen för det hela behöver sin tid att sjunka in och sätta sig ordentligt i killarna först.
Nåväl, trött och sliten efter helgen är jag helt klart. Jeppe lär behöva hela veckan för att komma i kapp sig och sen plocka ihop mer självförtroende för att kunna fortsätta den inslagna banan. Han har mig bakom ryggen helt klart men har han sig själv?
Tyvärr brast ju en av målvakterna stort, han valde att kliva av mitt under spel och sedan fick den andra hoppa in utan förvarning eller uppvärmning. Man ska/kan inte göra så! Skaderisken är allt för stor och den som kliver av har en negativ bild på näthinnan länge, länge länge efter det.
Känner man att man inte är "på" för dagen så ger man tränare och andra målisen ett tecken och sedan byter man efter en stund när målisen hunnit värma upp och killarna har fått kontrroll på att det sker. Alla lag spelar olika beroende på vilken målis som står i kassen. Precis som det ska vara eftersom laget känner till sina målvakters olika svagheter/styrkor.
Sammanslaget finns det trots allt så mycket positivt efter den här helgen så jag ser fram mot kommande matcher med tillförsikt och tror fortfarande lika mycket på Jeppe och laget som jag gjorde innan helgen.
Ni som är observanta på klockan för inlägget kan ju snabbt räkna ut att jag sov längre än vanligt i dag :)
Skönt!!!
Tack till Lilla musen som tog sig tid att åka till Kallhäll efter sitt jobb i går för att titta på killarna. Du är en liten pärla som dyker upp som gubben i lådan =)
Visst killarna fick fria händer trots att vi hade 2 matcher på söndagskvällen men helgens viktigaste uppdrag var ju att alla i laget skulle lära känna varandra, villket de gjorde på ett helt fantastiskt sätt.
Sen var det viktigt att de lärde sig att lita på varandra och se var de olika bristerna och styrkorna finns.
Det gjorde de också. Frågan är bara om de förstår själva???
Men resultatet i matchen säger inte ett skit om hur det egentligen förhåller sig efter helgen för det hela behöver sin tid att sjunka in och sätta sig ordentligt i killarna först.
Nåväl, trött och sliten efter helgen är jag helt klart. Jeppe lär behöva hela veckan för att komma i kapp sig och sen plocka ihop mer självförtroende för att kunna fortsätta den inslagna banan. Han har mig bakom ryggen helt klart men har han sig själv?
Tyvärr brast ju en av målvakterna stort, han valde att kliva av mitt under spel och sedan fick den andra hoppa in utan förvarning eller uppvärmning. Man ska/kan inte göra så! Skaderisken är allt för stor och den som kliver av har en negativ bild på näthinnan länge, länge länge efter det.
Känner man att man inte är "på" för dagen så ger man tränare och andra målisen ett tecken och sedan byter man efter en stund när målisen hunnit värma upp och killarna har fått kontrroll på att det sker. Alla lag spelar olika beroende på vilken målis som står i kassen. Precis som det ska vara eftersom laget känner till sina målvakters olika svagheter/styrkor.
Sammanslaget finns det trots allt så mycket positivt efter den här helgen så jag ser fram mot kommande matcher med tillförsikt och tror fortfarande lika mycket på Jeppe och laget som jag gjorde innan helgen.
Ni som är observanta på klockan för inlägget kan ju snabbt räkna ut att jag sov längre än vanligt i dag :)
Skönt!!!
Tack till Lilla musen som tog sig tid att åka till Kallhäll efter sitt jobb i går för att titta på killarna. Du är en liten pärla som dyker upp som gubben i lådan =)
lördag 26 september 2009
bodymindespirit ;)
På Kärsön, har vi roat oss med några timmar i dag.
Kul att se hur killarna löser situationer och problem samtidigt som man märker vilka det är som inte lyssnar på andra och vilka som i vanliga fall aldrig skulle ta ton leder och fördelar uppgifterna i laget :)
Jeppe har tittat, studerat, skrattat och skakat på huvudet många gånger i dag.
Nyttigt även för honom att lära sig att vara tyst och att låta killarna lösa situationer själv. Ja, vi har nog lärt oss väldigt mycket i dag både om varandra och oss själva ;)
Nu ska vi snart till Belehuset för att skära och hacka grönsaker till vår tacobufé som vi ska inta innan vi samlas i Björkebyhallen för några timmars röra kroppen och fundera spelupplägg.
Uttagning till matcherna i morgon står också på schemat.
Mamma Bäck har ställt upp och hjälpt till med markservicen, det är alltid toppen med föräldrar som engagerar sig i sina killar :) Toppen för oss andra ledare och tränare att få lite avlastning och möjlighet att tillsammans kunna se killarna i låghöjdsbanan.
Jag saknar gubben bara!!!!!!
Hallå!!! Kom hem nu, jag patar med dig! :)
Puss och njut av att vara där jag vill vara!
Syns och höres senare
Kul att se hur killarna löser situationer och problem samtidigt som man märker vilka det är som inte lyssnar på andra och vilka som i vanliga fall aldrig skulle ta ton leder och fördelar uppgifterna i laget :)
Jeppe har tittat, studerat, skrattat och skakat på huvudet många gånger i dag.
Nyttigt även för honom att lära sig att vara tyst och att låta killarna lösa situationer själv. Ja, vi har nog lärt oss väldigt mycket i dag både om varandra och oss själva ;)
Nu ska vi snart till Belehuset för att skära och hacka grönsaker till vår tacobufé som vi ska inta innan vi samlas i Björkebyhallen för några timmars röra kroppen och fundera spelupplägg.
Uttagning till matcherna i morgon står också på schemat.
Mamma Bäck har ställt upp och hjälpt till med markservicen, det är alltid toppen med föräldrar som engagerar sig i sina killar :) Toppen för oss andra ledare och tränare att få lite avlastning och möjlighet att tillsammans kunna se killarna i låghöjdsbanan.
Jag saknar gubben bara!!!!!!
Hallå!!! Kom hem nu, jag patar med dig! :)
Puss och njut av att vara där jag vill vara!
Syns och höres senare
fredag 25 september 2009
Ingen bra dag i dag
OJ OJ OJ !!!!
Ja det var ju ett jävla bakslag.
MEN problem är till för att lösas så det är bara tt bita tag i skiten.
AIK i kväll hemma i Solnahallen :)
Ska bli skönt att äntligen få dra igång eventet för säsongen.
Spännande att se resultatet, jag tror på vinst men det kan man aldrig så noga veta i innebandyn.
Ja det var ju ett jävla bakslag.
MEN problem är till för att lösas så det är bara tt bita tag i skiten.
AIK i kväll hemma i Solnahallen :)
Ska bli skönt att äntligen få dra igång eventet för säsongen.
Spännande att se resultatet, jag tror på vinst men det kan man aldrig så noga veta i innebandyn.
torsdag 24 september 2009
Då veckan snart är förbi.........
uppstår ett sug efter Bredsands vidder :)
Men denna helg ser det svårt ut. Bodymindespiritaktiviteter är på gång. Jeppe och jag har pratat mycket om det här med för och nackdelar att lyfta upp ett helt lag i ett befintligt.
Vi tycker båda 2 att det är mest fördelar eftersom man får en större träningstrupp, man får fler spelmöjligheter att använda, man kan få ett högre tempo och jobba ihop både nya spelsystem men också nya kedjor.
Eftersom jag är lite av en "psykdåre" så tycker ju jag att det är mest intressant att titta på gruppdynamiken när man gör sådana här drastiska åtgärder. Jag har svårt att tro på det här med att bara slå ihop och sen ska allt fungera.
Det är skitspännande att se vad som hänt hitta på förslag på åtgärder och sedan genomföra dem och se vart vi landar. Därför hoppas jag att killarna förstår varför det inte blir så mycket ren innebandy under helgens läger.
Däremot hoppas vi att Jeppe ska kunna plantera sin spelide i huvudet på junisarna medan den sitter i ryggen på 93:orna redan efter förra säsongen.
Alltså ser jag fram mot helgen men hade velat att den skulle ha blivit genomförd på Bredsand i stället. Det stället har ju alla förutsättningar för att kunna utveckla ett idrottslägerskoncept. Dessutom har Enköpings kommun riktigt bra hallar i ganska snar närhet till campingen så det är bara viljan att se längre än sitt närområde som stoppar utvecklingen.
Nu blir det SSL-tvätt och mera kaffe kryddat med en stinkpinne. Jag ska jaga reda på min bompis i Bro också för nu är det länge sedan jag pratade skit en stund med henne.
Men denna helg ser det svårt ut. Bodymindespiritaktiviteter är på gång. Jeppe och jag har pratat mycket om det här med för och nackdelar att lyfta upp ett helt lag i ett befintligt.
Vi tycker båda 2 att det är mest fördelar eftersom man får en större träningstrupp, man får fler spelmöjligheter att använda, man kan få ett högre tempo och jobba ihop både nya spelsystem men också nya kedjor.
Eftersom jag är lite av en "psykdåre" så tycker ju jag att det är mest intressant att titta på gruppdynamiken när man gör sådana här drastiska åtgärder. Jag har svårt att tro på det här med att bara slå ihop och sen ska allt fungera.
Det är skitspännande att se vad som hänt hitta på förslag på åtgärder och sedan genomföra dem och se vart vi landar. Därför hoppas jag att killarna förstår varför det inte blir så mycket ren innebandy under helgens läger.
Däremot hoppas vi att Jeppe ska kunna plantera sin spelide i huvudet på junisarna medan den sitter i ryggen på 93:orna redan efter förra säsongen.
Alltså ser jag fram mot helgen men hade velat att den skulle ha blivit genomförd på Bredsand i stället. Det stället har ju alla förutsättningar för att kunna utveckla ett idrottslägerskoncept. Dessutom har Enköpings kommun riktigt bra hallar i ganska snar närhet till campingen så det är bara viljan att se längre än sitt närområde som stoppar utvecklingen.
Nu blir det SSL-tvätt och mera kaffe kryddat med en stinkpinne. Jag ska jaga reda på min bompis i Bro också för nu är det länge sedan jag pratade skit en stund med henne.
onsdag 23 september 2009
Lilla pattarklappardagen enligt Kalles.......
kallender i alla fall :)
Mycket tankar som snurrar nu, och ingen större ordning på någonting. Men som vanligt får jag väl helt enkelt försöka styra upp det jag faktiskt kan påverka och sedan låta resten skvalpa tills det skvalpat klart så att säga.
Jag håller på med ett projekt som är skitkul men svårt.
Jag fick förfrågan om målvaktsövningar och det kan jag ju en massa men sedan att få ner dem på papper begripligt i text är något helt annat.
En riktigt rolig utmaning helt klart =)
Kommer ni ihåg att jag gnällde om målvaktsställen?
Nu har föreningen kommit till den punkten på sin uppstartslista.
Kanske kommer vi få de nya ställen snart, det verkar så ialla fall :)
Nåväl, jag har egentligen inte så mycket att komma med i dag men i kväll är det träning och det kommer bli lite spännande att se vad den träningen bär med sig.
Killarna ska gå igenom matchen och vi ska leverera allt runt teambuildinglägret som ska gå av stapeln i helgen.
Att jobba med det här laget känns ibland som att jobba i sirap men sen glimmar de till och allt blir klockrent kul =)
Vi har fortfarande inte bestämt hur vi ska gå vidare med Kompis men en sak är säker. Den här bloggen är min och den innehåller mina åsikter och tankar.
Vad som skrivs här är upp till mig och ingen annan, det är inte tänkt/tillåtet att det ska missbrukas mot mina barn.
Snart ska min gode vän åka till landet "over there" och henne kommer jag sakna lika mycket som Skorpan saknar Blåbärspangkakan. Men jag har tur! Min vän blir bara borta i 20 dagar medan Blåbärspangkakan är borta i flera månader :)
Mycket tankar som snurrar nu, och ingen större ordning på någonting. Men som vanligt får jag väl helt enkelt försöka styra upp det jag faktiskt kan påverka och sedan låta resten skvalpa tills det skvalpat klart så att säga.
Jag håller på med ett projekt som är skitkul men svårt.
Jag fick förfrågan om målvaktsövningar och det kan jag ju en massa men sedan att få ner dem på papper begripligt i text är något helt annat.
En riktigt rolig utmaning helt klart =)
Kommer ni ihåg att jag gnällde om målvaktsställen?
Nu har föreningen kommit till den punkten på sin uppstartslista.
Kanske kommer vi få de nya ställen snart, det verkar så ialla fall :)
Nåväl, jag har egentligen inte så mycket att komma med i dag men i kväll är det träning och det kommer bli lite spännande att se vad den träningen bär med sig.
Killarna ska gå igenom matchen och vi ska leverera allt runt teambuildinglägret som ska gå av stapeln i helgen.
Att jobba med det här laget känns ibland som att jobba i sirap men sen glimmar de till och allt blir klockrent kul =)
Vi har fortfarande inte bestämt hur vi ska gå vidare med Kompis men en sak är säker. Den här bloggen är min och den innehåller mina åsikter och tankar.
Vad som skrivs här är upp till mig och ingen annan, det är inte tänkt/tillåtet att det ska missbrukas mot mina barn.
Snart ska min gode vän åka till landet "over there" och henne kommer jag sakna lika mycket som Skorpan saknar Blåbärspangkakan. Men jag har tur! Min vän blir bara borta i 20 dagar medan Blåbärspangkakan är borta i flera månader :)
tisdag 22 september 2009
Tisdag....hela dagen
Den dan i veckan då vi faktiskt är hemma allihopa eller nästan allihopa :)
Skalman har nog tänkt sig en sväng till Bålsta tror jag. Det var tänkt i går också men en av dessa ungdommar har ju faktiskt förmågan att ta ansvar för sina studier.
AIK körde sin seriepremiär i går kväll och det finns väl inte många som missat att de körde över Balrog med 11 måls marginal??
Pappa Nygren fick en riktig mardrömsstart som materialare.
Omklädningsrummet var så litet att inte alla spelare fick plats, det fanns ingen el till varken kaffebryggare eller stereo, vattenkranen var så liten så det tog en evighets tid att fylla flaskorna.....osv.....osv....
Konstigt att Botkyrkahallen (som jag alltid ansett vara så fin) inte har större och bättre faciliteter bakom fasaden. Jaja, det är i alla fall en bra hall att titta på innebandy i.
Skorpan prövar verkligen på det här med att arbeta på bygge!
En helt ny bild av sitt yrke. Men smart som hon är så förstår hon att rätt så det är slamrar det till och då blir det plattsättarna som alla står och skriker på i stället. För då har man glömt bort att de fick gå och vänta på rivningsgubbar och gjutare i flera veckor innan de kunde börja.
Vi har fortfarande inte hört ett ljud av Kompis. Vi tror att han bor hos farfar och farmor men de har inte heller hört av sig så vi vet inte säkert.
Jag funderar på att punkta upp allt som hänt efter den senaste uppdateringen men samtidigt vet jag att han blir provocerad av det jag skriver.
Med tanke på att han inte har något hem och ingen dator så har jag förstått att någon ringer och förser honom med information om vad jag skriver. Någon som väljer att läsa varje ord ur negativ vinkel och förmedla det. Det måste vara en mogen och vuxen människa som vill hans bästa eller ??
Nåja, får se vad jag väljer att göra men först ska jag låta den grå vardagen fortsätta att rulla på genom att sparka på Skalmans sovlåda. F-N vet vad det är för j-kla schema som gäller just nu på den där skolan. Det ändras dag för dag!!
Skalman har nog tänkt sig en sväng till Bålsta tror jag. Det var tänkt i går också men en av dessa ungdommar har ju faktiskt förmågan att ta ansvar för sina studier.
AIK körde sin seriepremiär i går kväll och det finns väl inte många som missat att de körde över Balrog med 11 måls marginal??
Pappa Nygren fick en riktig mardrömsstart som materialare.
Omklädningsrummet var så litet att inte alla spelare fick plats, det fanns ingen el till varken kaffebryggare eller stereo, vattenkranen var så liten så det tog en evighets tid att fylla flaskorna.....osv.....osv....
Konstigt att Botkyrkahallen (som jag alltid ansett vara så fin) inte har större och bättre faciliteter bakom fasaden. Jaja, det är i alla fall en bra hall att titta på innebandy i.
Skorpan prövar verkligen på det här med att arbeta på bygge!
En helt ny bild av sitt yrke. Men smart som hon är så förstår hon att rätt så det är slamrar det till och då blir det plattsättarna som alla står och skriker på i stället. För då har man glömt bort att de fick gå och vänta på rivningsgubbar och gjutare i flera veckor innan de kunde börja.
Vi har fortfarande inte hört ett ljud av Kompis. Vi tror att han bor hos farfar och farmor men de har inte heller hört av sig så vi vet inte säkert.
Jag funderar på att punkta upp allt som hänt efter den senaste uppdateringen men samtidigt vet jag att han blir provocerad av det jag skriver.
Med tanke på att han inte har något hem och ingen dator så har jag förstått att någon ringer och förser honom med information om vad jag skriver. Någon som väljer att läsa varje ord ur negativ vinkel och förmedla det. Det måste vara en mogen och vuxen människa som vill hans bästa eller ??
Nåja, får se vad jag väljer att göra men först ska jag låta den grå vardagen fortsätta att rulla på genom att sparka på Skalmans sovlåda. F-N vet vad det är för j-kla schema som gäller just nu på den där skolan. Det ändras dag för dag!!
måndag 21 september 2009
Aik har tagit en nitlott! Tycker jag!
I tidernas begynnelse fanns en kille i BBIF som spelade med P91.
En störtskön lirare som inte riktigt hade koll på sina långa armar och ben men som ändå visade att killen skulle bli skicklig så småningom.
Han valde att utvecklas några år i AIK Ungdom och gjorde bra i från sig även där.
Tyvärr hade han problem med knäna och efter en operation med lång, lång rehab så sög han sig långsamt tillbaka till innebandyplanen. Vilja och glädje till innebandyn har nog varit viktiga ingredienser för att han har lyckats.
AIK tyckte tydligen inte att han var tillräckligt duktig för att få samma chans som tex. Maripu att långsamt växa sig in i topplaget.
Vilken nitlott!!!!
Efter 2 omgångar i serien och 2 spelade matcher har killen gjort 5 (!) poäng.
Jag säger bara en sak......
Lägg namnet på minnet - Robert Björklund!!!!
Den killen kommer att göra sig ett namn i innebandyvärlden.
Gå gärna på en av BBIF´s matcher tex. i Viksjö Sporthall och titta på honom så förstår ni vad jag menar.
Han spelar kul innebandy men dessutom så bjuder han på sig själv och skapar glädje i laget på bänken.
Me Like him :)
En störtskön lirare som inte riktigt hade koll på sina långa armar och ben men som ändå visade att killen skulle bli skicklig så småningom.
Han valde att utvecklas några år i AIK Ungdom och gjorde bra i från sig även där.
Tyvärr hade han problem med knäna och efter en operation med lång, lång rehab så sög han sig långsamt tillbaka till innebandyplanen. Vilja och glädje till innebandyn har nog varit viktiga ingredienser för att han har lyckats.
AIK tyckte tydligen inte att han var tillräckligt duktig för att få samma chans som tex. Maripu att långsamt växa sig in i topplaget.
Vilken nitlott!!!!
Efter 2 omgångar i serien och 2 spelade matcher har killen gjort 5 (!) poäng.
Jag säger bara en sak......
Lägg namnet på minnet - Robert Björklund!!!!
Den killen kommer att göra sig ett namn i innebandyvärlden.
Gå gärna på en av BBIF´s matcher tex. i Viksjö Sporthall och titta på honom så förstår ni vad jag menar.
Han spelar kul innebandy men dessutom så bjuder han på sig själv och skapar glädje i laget på bänken.
Me Like him :)
söndag 20 september 2009
Tillbaka i metropolen...........
det är här det händer (eller rättare sagt i Tibblehallen).
Säkert fanns det fler av killarna som upplevde ledarstaben som något förvirrad i dag. Sent till samling kom vi, fel hallnummer fick vi och en spelare fick vi åka och hämta i Danderyd :)
Nåväl killarna fick sina possitioner, värmde upp och startsignalen gick.
Bara att konstatera en sak i laget - vi måste jobba på att få undan spelet framför eget mål och att gå på returer. Både vid eget och motståndarmål.
Period 1.
3:10 1-0 på retur från målvakt
6:03 2-0 på retur från målvakt
6:28 3-0 egentligen självmål från nr:19 med motständarna fick både skott och ass
16:57 4-0 första riktiga spelmålet som satt på rätt plats.
19:38 4-1 nr:19 betalade tillbaka sitt självmål med att visa killarna vägen. Efter att ha tagit med sig bollen genom hela motståndarlaget och sitt eget lyfta han snyggt in bollen i en sån där lagom svår fart som är hopplös för målvakterna.
Period 2.
5:39 5-1 då Täby åter igen får möjlighet att röra sig fritt bakom ryggen på Bele.
13:15 6-1 återigen fritt springande anfallare.
Målvakten byts ut i ett helt psykologiskt fel tillfälle för den som bänkas. Men sånt får man lära sig att ta om man är målvakt. Rätt eller fel kan man diskutera men det hände inte mycket mer i 2:dra.
Period 3.
0:23 Får nr:81 en utvisning lite tvivelaktig men det är alltid en bedömning med axel mot axel när ungdomar möts. Alla utvecklas olika fort.
1:57 6-2 efter att nr:24 klivit fram och tagit tag i saken på egen hand.
4:42 BTO som inte gav mycket annat än ett andningshål.
6:00 7-2 åter från frigående täbyiter
10:12 7-3 från nr:81 på pass från nr:13 snyggt och välorganiserat.
11:21 7-4 från nr:19 på pass från nr:20 som åter visar vägen och lugnt och sakligt följer coachsnacket.
12:09 8-4 återigen täbyiter på frigående bete
17:01 9-4 jag har inget att tillägga.
Ska bli kul att se hur vi kan utveckla killarnas sätt att se över egen axel i stället för på boll. Jag tror Jeppe kommer fixa det för han har riktigt sunda tankar och ideer. Nu ska vi bara sudda bort förlustbilden i huvudet på Junisarna och sedan få alla att jobba efter Jeppes tankar. Sen är det här laget ett team som kommer klättra i tabellen och slå sig igenom serien från underläge.
Nåväl, nu ska min tvättmaskin få jobba lite med SSL-kläder innan jag bestämmer mig för att den här dagen det här året får gå till sin slutpunkt.
Skalman är i alla fall glad för att hans största "fan" var och tittade, han gillar bara inte att han blev bänkad men då får han ju lära sig att bita ihop och visa coachen att det där var fel drag. Skalman spelar ju allt som oftast bäst när han är LITE irriterad.
Säkert fanns det fler av killarna som upplevde ledarstaben som något förvirrad i dag. Sent till samling kom vi, fel hallnummer fick vi och en spelare fick vi åka och hämta i Danderyd :)
Nåväl killarna fick sina possitioner, värmde upp och startsignalen gick.
Bara att konstatera en sak i laget - vi måste jobba på att få undan spelet framför eget mål och att gå på returer. Både vid eget och motståndarmål.
Period 1.
3:10 1-0 på retur från målvakt
6:03 2-0 på retur från målvakt
6:28 3-0 egentligen självmål från nr:19 med motständarna fick både skott och ass
16:57 4-0 första riktiga spelmålet som satt på rätt plats.
19:38 4-1 nr:19 betalade tillbaka sitt självmål med att visa killarna vägen. Efter att ha tagit med sig bollen genom hela motståndarlaget och sitt eget lyfta han snyggt in bollen i en sån där lagom svår fart som är hopplös för målvakterna.
Period 2.
5:39 5-1 då Täby åter igen får möjlighet att röra sig fritt bakom ryggen på Bele.
13:15 6-1 återigen fritt springande anfallare.
Målvakten byts ut i ett helt psykologiskt fel tillfälle för den som bänkas. Men sånt får man lära sig att ta om man är målvakt. Rätt eller fel kan man diskutera men det hände inte mycket mer i 2:dra.
Period 3.
0:23 Får nr:81 en utvisning lite tvivelaktig men det är alltid en bedömning med axel mot axel när ungdomar möts. Alla utvecklas olika fort.
1:57 6-2 efter att nr:24 klivit fram och tagit tag i saken på egen hand.
4:42 BTO som inte gav mycket annat än ett andningshål.
6:00 7-2 åter från frigående täbyiter
10:12 7-3 från nr:81 på pass från nr:13 snyggt och välorganiserat.
11:21 7-4 från nr:19 på pass från nr:20 som åter visar vägen och lugnt och sakligt följer coachsnacket.
12:09 8-4 återigen täbyiter på frigående bete
17:01 9-4 jag har inget att tillägga.
Ska bli kul att se hur vi kan utveckla killarnas sätt att se över egen axel i stället för på boll. Jag tror Jeppe kommer fixa det för han har riktigt sunda tankar och ideer. Nu ska vi bara sudda bort förlustbilden i huvudet på Junisarna och sedan få alla att jobba efter Jeppes tankar. Sen är det här laget ett team som kommer klättra i tabellen och slå sig igenom serien från underläge.
Nåväl, nu ska min tvättmaskin få jobba lite med SSL-kläder innan jag bestämmer mig för att den här dagen det här året får gå till sin slutpunkt.
Skalman är i alla fall glad för att hans största "fan" var och tittade, han gillar bara inte att han blev bänkad men då får han ju lära sig att bita ihop och visa coachen att det där var fel drag. Skalman spelar ju allt som oftast bäst när han är LITE irriterad.
lördag 19 september 2009
Vänta, vänta och vänta........
Lördagmornar befinner sig pappa Nygren i innebandyhallen.
Just den här morognen sitter tanten och väntar på att han ska komma hem!
Det är säsongsavslutningsmöte på Bredsand i dag samtidigt som BBIF har sitt årsmöte med tillhörande middag. Föreningen firar sina 80 årsanor.
Bredsand får vara prioritet hos oss eftersom vi inte längre lägger så mycket tid på föreningen som vi gjorde tidigare. (Av naturliga skäl)
Vi ska åka upp och vara med där, målvaktsutrustningen får åka med fast den inte hunnit torka för sedan blir det färd via Bålsta och vidare till Tibblehallen i morgon bitti. Varför lägger man en HJ match så tidigt på dagen för???
Fast det är klart. P93-serien har ju en match i Stuvsta kl. 08.00 på Lucia så man kanske inte ska klaga? =)
Skorpan sover och det gör Flisan och Jeppe-seppe också :)
Blev det tungt i går???
Tydligen inte med tanke på att tanten sitter uppe, eller??
Vem vet men om man tittar på antalet flaskor på diskbänken så får nog Flisan lov att styra bilen hem till Hedemora vid en något senare tidpunkt än vad vi har tid att vänta =)
Det är inte bara Kompisen som flyttat hemifrån, nu flyttar även Fiffin!
Hon den lilla älskade (men jobbiga) hårbollen ska bli dalkulla. På heltid :)
Nej nu ska jag hoppa in i duchen, dricka mer kaffe och sedan hoppas jag att gubben kommer så vi kan åka till vårt smultronställe.
Det var länge sedan det kändes så här i kroppen när det är dax att åka. Länge sedan man längtade dit men nu är känslan tillbaka.
Det har ju aldrig varit stället som det varit fel på, bara situationen på stället. Men det har löst sig, förhoppningsvis till det bästa så att alla andra och vi själva kan få den lugn och ro som ställets karaktär ger sinnet om man bara tillåter sig att stanna upp, känna efter och titta över vattnet.
Just den här morognen sitter tanten och väntar på att han ska komma hem!
Det är säsongsavslutningsmöte på Bredsand i dag samtidigt som BBIF har sitt årsmöte med tillhörande middag. Föreningen firar sina 80 årsanor.
Bredsand får vara prioritet hos oss eftersom vi inte längre lägger så mycket tid på föreningen som vi gjorde tidigare. (Av naturliga skäl)
Vi ska åka upp och vara med där, målvaktsutrustningen får åka med fast den inte hunnit torka för sedan blir det färd via Bålsta och vidare till Tibblehallen i morgon bitti. Varför lägger man en HJ match så tidigt på dagen för???
Fast det är klart. P93-serien har ju en match i Stuvsta kl. 08.00 på Lucia så man kanske inte ska klaga? =)
Skorpan sover och det gör Flisan och Jeppe-seppe också :)
Blev det tungt i går???
Tydligen inte med tanke på att tanten sitter uppe, eller??
Vem vet men om man tittar på antalet flaskor på diskbänken så får nog Flisan lov att styra bilen hem till Hedemora vid en något senare tidpunkt än vad vi har tid att vänta =)
Det är inte bara Kompisen som flyttat hemifrån, nu flyttar även Fiffin!
Hon den lilla älskade (men jobbiga) hårbollen ska bli dalkulla. På heltid :)
Nej nu ska jag hoppa in i duchen, dricka mer kaffe och sedan hoppas jag att gubben kommer så vi kan åka till vårt smultronställe.
Det var länge sedan det kändes så här i kroppen när det är dax att åka. Länge sedan man längtade dit men nu är känslan tillbaka.
Det har ju aldrig varit stället som det varit fel på, bara situationen på stället. Men det har löst sig, förhoppningsvis till det bästa så att alla andra och vi själva kan få den lugn och ro som ställets karaktär ger sinnet om man bara tillåter sig att stanna upp, känna efter och titta över vattnet.
Jeppe ska sova......
och vara snäll....
annars kan hända att Jeppe får smäll...................
Oki detta inlägg hör hemma på ett annat forum...
Hoppas ni förstår.... ingen ska ge sig på tantens tjejer ;)
Inte ens Jeppe-seppe ;)
Ha det gott i etern mitt i natten till och med jag har på mig skorna :)
Gnäll inte!!! Fråga i morgon i stället ;)
annars kan hända att Jeppe får smäll...................
Oki detta inlägg hör hemma på ett annat forum...
Hoppas ni förstår.... ingen ska ge sig på tantens tjejer ;)
Inte ens Jeppe-seppe ;)
Ha det gott i etern mitt i natten till och med jag har på mig skorna :)
Gnäll inte!!! Fråga i morgon i stället ;)
fredag 18 september 2009
Fredag.................
men inte Bresse! :(
Föreningens halltider är ju fördelade för säsongen och tiderna HJB fick sig tilldelade var väl inte de som vi hoppade jämnfota av.
Från början skulle vi ha tränat måndagar mellan 20-22 men den tiden var i Fjällenskolan. Visst den är frächare än Björkeby men mindre och golvet är lika strävt som Eriksdalshallen.
Det blev onsdagar 21-23 och fredagar 20.15-22.
Tvi vale kan man säga men samtidigt så finns det fördelar. Killarna hinner både fixa och få i sig en bra näringsriktig middag som hinner sjunka ner ordentligt innan träningarna och de som har skolarbete hinner göra det i lugn och ro.
Det betyder tyvärr att det blir mindre Bressetid för Nygrens men sett från andra sidan så börjar ju hösten kliva in med stormsteg. När jag var där häromkvällen så var det sjutton så bitande i skinnet. Men så vackert! Vattnet låg spegelblankt och trädens färger börjar skifta i den där speciella färgskalan som bara en Svensk höstskog kan bjuda på.
Alltså blir det Björkeby Sporthall och 35 unga killar som får tantens uppmärksamhet i kväll. Pappan lär hamna i soffan med sin älskade makt i handen =)
Sen ska vi ta en liten wirrepinne med tränaren och se vad vi kan få fram för tankar runt ett focussnack :)
Nu ska tantens energi riktas mot Skalmans sovlåda så han slipper komma försent i dag med. Sen blir det tvätt av träningskläder för att övergå till våra egna. Kul dag va???
Ha en bra avslutning på arbetsveckan alla där ute i världen.
Föreningens halltider är ju fördelade för säsongen och tiderna HJB fick sig tilldelade var väl inte de som vi hoppade jämnfota av.
Från början skulle vi ha tränat måndagar mellan 20-22 men den tiden var i Fjällenskolan. Visst den är frächare än Björkeby men mindre och golvet är lika strävt som Eriksdalshallen.
Det blev onsdagar 21-23 och fredagar 20.15-22.
Tvi vale kan man säga men samtidigt så finns det fördelar. Killarna hinner både fixa och få i sig en bra näringsriktig middag som hinner sjunka ner ordentligt innan träningarna och de som har skolarbete hinner göra det i lugn och ro.
Det betyder tyvärr att det blir mindre Bressetid för Nygrens men sett från andra sidan så börjar ju hösten kliva in med stormsteg. När jag var där häromkvällen så var det sjutton så bitande i skinnet. Men så vackert! Vattnet låg spegelblankt och trädens färger börjar skifta i den där speciella färgskalan som bara en Svensk höstskog kan bjuda på.
Alltså blir det Björkeby Sporthall och 35 unga killar som får tantens uppmärksamhet i kväll. Pappan lär hamna i soffan med sin älskade makt i handen =)
Sen ska vi ta en liten wirrepinne med tränaren och se vad vi kan få fram för tankar runt ett focussnack :)
Nu ska tantens energi riktas mot Skalmans sovlåda så han slipper komma försent i dag med. Sen blir det tvätt av träningskläder för att övergå till våra egna. Kul dag va???
Ha en bra avslutning på arbetsveckan alla där ute i världen.
torsdag 17 september 2009
Skrivklåda =)
Läste jag om hos Majsan med Flaggskeppet :)
Hon är en sån där bubblande rolig tjej att läsa blogg hos. Det är känslor, blommor, regn, bubbelpoler och kungafamilj i en enda salig röra. Kryddat med Spanska influenser och en del andra kryddblandningar :)
Helt enkelt Majsan! Hennes familj gör en del tokroliga grejer när hon kör igång och de kan med all säkerhet fixa till en kräftskiva med grannarna i mitten av februari när snön ligger decimeterdjup.
Heffaklumpen har åkt med sina föräldrar så jag har Skalman hemma för en gång skull trots att innebandyhallen är knökfull av andra idrottande barn och ungdomar
Mysigt (eller "misigt" som det heter hos Majsan) som sjutton :) Han har varit till skolan med en stickad toppluva som mormor stickat åt honom från sjukhussängen.
Han känner sig riktigt fin i den trots att han ser ut som Toker i de sju dvärgarna.
Skorpan har upptäckt att det finns en liten fördel med att jobba på byggen. Har inte de andra knegnarna gjort vad de skulle så blir det lite dödtid och den använder man till hemresan. Vips så är man hemma innan man egentligen ens skullat börja tänka på hemgång.
Pappa Nygren är där vi kommer hitta honom varje torsdagskväll ett bra tag framöver - i en innebandyhall =)
Han planerar, strukturerar och fixar allt enligt de idéer och tankar han har om hur ett materialförråd ska se ut. Skitkul tycker han medan jag här hemma funderar på hur jag ska väcka hans intresse för våra 2 egna förråd här hemma?
Men det är självklart att jag gillar hans träning på andras innan han börjar på våra för då måste ju våra bli de bästa av alla, eller hur???
Nu ska Mamman se om hon kan lura i Skalman och Skorpan lite mat sedan kan jag kanske lura Skorpan att baka den där goda chokladkakan som hon hotat oss med att baka i flera dagar =)
Ha det gott i etern
Hon är en sån där bubblande rolig tjej att läsa blogg hos. Det är känslor, blommor, regn, bubbelpoler och kungafamilj i en enda salig röra. Kryddat med Spanska influenser och en del andra kryddblandningar :)
Helt enkelt Majsan! Hennes familj gör en del tokroliga grejer när hon kör igång och de kan med all säkerhet fixa till en kräftskiva med grannarna i mitten av februari när snön ligger decimeterdjup.
Heffaklumpen har åkt med sina föräldrar så jag har Skalman hemma för en gång skull trots att innebandyhallen är knökfull av andra idrottande barn och ungdomar
Mysigt (eller "misigt" som det heter hos Majsan) som sjutton :) Han har varit till skolan med en stickad toppluva som mormor stickat åt honom från sjukhussängen.
Han känner sig riktigt fin i den trots att han ser ut som Toker i de sju dvärgarna.
Skorpan har upptäckt att det finns en liten fördel med att jobba på byggen. Har inte de andra knegnarna gjort vad de skulle så blir det lite dödtid och den använder man till hemresan. Vips så är man hemma innan man egentligen ens skullat börja tänka på hemgång.
Pappa Nygren är där vi kommer hitta honom varje torsdagskväll ett bra tag framöver - i en innebandyhall =)
Han planerar, strukturerar och fixar allt enligt de idéer och tankar han har om hur ett materialförråd ska se ut. Skitkul tycker han medan jag här hemma funderar på hur jag ska väcka hans intresse för våra 2 egna förråd här hemma?
Men det är självklart att jag gillar hans träning på andras innan han börjar på våra för då måste ju våra bli de bästa av alla, eller hur???
Nu ska Mamman se om hon kan lura i Skalman och Skorpan lite mat sedan kan jag kanske lura Skorpan att baka den där goda chokladkakan som hon hotat oss med att baka i flera dagar =)
Ha det gott i etern
Det mesta i livet har 2 sidor
Min blogg är min.
Att välja att skriva en blogg innebär att man kan bli ifrågasatt av främmande.
Det är och var jag medveten om när jag började för något år sedan.
Tyvärr missbrukas det jag skriver här av människor som tycker att de är duktiga som står upp för Kompis.
Tex. Kompisens faster läser och sedan frågar hon honom om hur fan jag kan skriva/hänga ut honom på det sättet? Jag som ska vara hans mamma!
Jag gjorde ett sista tappert försök att nå honom igår men det blev nobben.
Precis när vi fått honom att börja fundera så ringde hans telefon så att han kunde få det stöd som han behövde för att fortsätta påstå att det han gör är rätt för honom.
Vem vet?
Kanske var det flickan eller hennes föräldrar som ringde personen och varnade för att vi var där?
Kanske var det slumpen.
Det mesta här i livet har 2 sidor.
Hur det än gick till så tycker jag inte om att min blogg och mina ord används fritt av andra människor mot mina barn.
Det jag skriver är mina åsikter och tankar inte mina barns. Mina barn tycker långt ifrån som jag alla gånger men de respekterar att vi har olika åsikter. Det jag skriver här ska inte drabba mina barn.
Kompis berätta för dina tappra krigare att det var du själv som bar ut, åkte till tippen och kastade din säng. Att ny säng skulle inhandlas till dig när lönen kommer för vår plånbok är inte fet efter att ha försörjt dig under lång tid.
Kompis berätta att det ena sim kortet som jag tog ifrån dig är ett simkort som kostar pengar. Ett kort som jag har betalat. Varför ska en mamma sitta och betala ett telefonkort åt sitt vuxna barn?
Att det andra simkortet var din lillasysters abbonemangskort. Varför ska din lillasyster sitta och betala dina telefonräkningar?
Kompis berätta att det inte var jag som raderade namna och nummer från din telefon. Det var din lillasyster i samråd med dig och med ditt godkännande för att du sa att du förstod att det inte var bra för dig. Men både du och jag vet att varken mamma eller pappas nummer blev raderade då så du måste raderat en hel del själv.
Farfar förklara för mig hur du tänker när du hjälper Kompis att vara den vuxna 23-åring som han är i kroppen samtidigt som du ger honom lite fickpengar??
Inte ens Skalman får fickpengar!!! Han har studiebidrag och vill han ha fickpengar så får han jobba ihop dem själv.
Eftersom allt jag skriver här har 2 sidor som det mesta i livet så vet jag också att ni kanske funderar på om jag vill att Kompisen ska komma hem och fortsätta vara mammas lilla pojke.
NEJ! Hur många av er som känner mig *irl* har inte hört de här orden...
- Herre gud, kan dom inte flytta hemifrån någon gång? Andra har problem att få med sig ungarna, vi jobbar som idioter för att slippa ha med oss dem.
Hem till mamma och pappa kommer du inte igen.
Nu får alla dina stöttepelare hjälpa dig att fixa allt som vi försökt hjälpa dig med de senaste 3 åren.
Dörren står alltid öppen för besök, lån av soffa och lite god mat men inte för att bo! Nej!
För oss så har du blivit vuxen karl som flyttat hemifrån och därmed har ett eget liv. Medan vi lever vårt med dina småsyskon som snart ska lyfta från boet och pröva sina egna vingar de också.
Att välja att skriva en blogg innebär att man kan bli ifrågasatt av främmande.
Det är och var jag medveten om när jag började för något år sedan.
Tyvärr missbrukas det jag skriver här av människor som tycker att de är duktiga som står upp för Kompis.
Tex. Kompisens faster läser och sedan frågar hon honom om hur fan jag kan skriva/hänga ut honom på det sättet? Jag som ska vara hans mamma!
Jag gjorde ett sista tappert försök att nå honom igår men det blev nobben.
Precis när vi fått honom att börja fundera så ringde hans telefon så att han kunde få det stöd som han behövde för att fortsätta påstå att det han gör är rätt för honom.
Vem vet?
Kanske var det flickan eller hennes föräldrar som ringde personen och varnade för att vi var där?
Kanske var det slumpen.
Det mesta här i livet har 2 sidor.
Hur det än gick till så tycker jag inte om att min blogg och mina ord används fritt av andra människor mot mina barn.
Det jag skriver är mina åsikter och tankar inte mina barns. Mina barn tycker långt ifrån som jag alla gånger men de respekterar att vi har olika åsikter. Det jag skriver här ska inte drabba mina barn.
Kompis berätta för dina tappra krigare att det var du själv som bar ut, åkte till tippen och kastade din säng. Att ny säng skulle inhandlas till dig när lönen kommer för vår plånbok är inte fet efter att ha försörjt dig under lång tid.
Kompis berätta att det ena sim kortet som jag tog ifrån dig är ett simkort som kostar pengar. Ett kort som jag har betalat. Varför ska en mamma sitta och betala ett telefonkort åt sitt vuxna barn?
Att det andra simkortet var din lillasysters abbonemangskort. Varför ska din lillasyster sitta och betala dina telefonräkningar?
Kompis berätta att det inte var jag som raderade namna och nummer från din telefon. Det var din lillasyster i samråd med dig och med ditt godkännande för att du sa att du förstod att det inte var bra för dig. Men både du och jag vet att varken mamma eller pappas nummer blev raderade då så du måste raderat en hel del själv.
Farfar förklara för mig hur du tänker när du hjälper Kompis att vara den vuxna 23-åring som han är i kroppen samtidigt som du ger honom lite fickpengar??
Inte ens Skalman får fickpengar!!! Han har studiebidrag och vill han ha fickpengar så får han jobba ihop dem själv.
Eftersom allt jag skriver här har 2 sidor som det mesta i livet så vet jag också att ni kanske funderar på om jag vill att Kompisen ska komma hem och fortsätta vara mammas lilla pojke.
NEJ! Hur många av er som känner mig *irl* har inte hört de här orden...
- Herre gud, kan dom inte flytta hemifrån någon gång? Andra har problem att få med sig ungarna, vi jobbar som idioter för att slippa ha med oss dem.
Hem till mamma och pappa kommer du inte igen.
Nu får alla dina stöttepelare hjälpa dig att fixa allt som vi försökt hjälpa dig med de senaste 3 åren.
Dörren står alltid öppen för besök, lån av soffa och lite god mat men inte för att bo! Nej!
För oss så har du blivit vuxen karl som flyttat hemifrån och därmed har ett eget liv. Medan vi lever vårt med dina småsyskon som snart ska lyfta från boet och pröva sina egna vingar de också.
onsdag 16 september 2009
Ojojoj.....
Här har vi gått i tron att hela Familjen Nygren visste om att Peter var hos Farfar men senaste nytt är att Pappa Nygrens bror med familj inte hade en aning.
De bemötte Anders med bestörtning.
Så även om jag tidigare har skrivit i bloggen att hela familjen Nygren myglat bak vår rygg så är det inte sanningen
Tack för att ni rättade oss och för att ni ger oss ert stöd.
Förlåt för att vi drog er över samma kant utan att ta reda på all fakta.
De bemötte Anders med bestörtning.
Så även om jag tidigare har skrivit i bloggen att hela familjen Nygren myglat bak vår rygg så är det inte sanningen
Tack för att ni rättade oss och för att ni ger oss ert stöd.
Förlåt för att vi drog er över samma kant utan att ta reda på all fakta.
Syskonkärlek
Vi här hemma i metropolen mår inte så bra just nu.
Det trillar sjukt många tårar nerför kinderna på flera av oss.
Det vibrerar mellan väggarna när stunderna av ilska och frustration måste ut ur våra kroppar, hatet mot något vi inte vet vad är, skakar vår värdegrund i grunden.
Alldeles nyss kom ett sms från Skorpan som (en krigare på väg ut i fält) är på väg till jobbet.
- Ja älskar er
Lilla Skorperorpan, vi vet! Men vet du att vi älskar dig?
Vi 5 personer i familjen Nygren har många gånger pratat om syskonkärlek och vikten av att hålla ihop som syskon.
Att syskon ska respektera varandra och varandras olikheter. Att syskon ska klara av att ha trevlig samvaro och kontakt med varandra för en dag finns inte föräldrarna där och binder ihop er.
Att man som familj hör ihop för all evighet.
Den där tryggheten som man vet finns i ryggraden och som man vänder sig till när man behöver stöd, råd eller bara sällskap.
Skorpan och Skalman har det här i ryggraden. Tro mig!
Till och med när Kompisen gjorde ett riktigt övertramp på Skorpan så kunde hon förlåta och lära sig att lita på honom igen. För kärleken till sin bror och värdet av att vårda sina syskon var starkare än det sår som han gav henne då.
När Skalman berättar för Kompis att han äcklas av den rellation Kompis valt och frågar Kompis om vilket stöd han behöver för att han ska klara av att bryta den? Svarar Kompisen att han behöver ha möjlighet till ett bollplank och det får han till 100%. Kompisen väljer att inte använda det vilket gör att Skalman känner sig sviken men säger sedan att kompis vet att jag finns, han ska bara komma på själv hur han ska lösa det här på ett bra sätt.
När Skalman ska börja sitt nya liv i gymnasiet och trots sin ålder känner en oro över att gå dit den där första dagen på väg in i livet mellan skolbarn och ung studerande. Då Kompisen säger att han har tänkt åka och hälsa på sina gamla lärare för då är det 4 år sedan han tog studenten på just den skolgården. Då känner Skalman att hans bror finns där för att hjälpa honom att ta steget över tröskeln till allt det nya. Som en vägledare, osynligt stöd och guide.
Så även Kompisen har haft det i ryggraden.
Ja alla våra barn har den här värderingen i ryggraden, det finns bara en av dem som tappat bort den.
Men vi 5 personer i familjen Nygren hör ihop! Det betyder inte att vi ska bo ihop.
Det vi har störst problem att hantera är Kompisens sätt att ta steget ur vårt gemensamma boende.
Att han tror att vi ska kunna titta på honom med respekt och stolthet???
Hur ska det gå till??
Hur ska vi kunna respektera en person som försvinner och struntar i att höra av sig?? När hela hans uppväxt har genomsyrats av att du får den frihet du tar ansvar för?
Går man hemifrån med orden - jag är hemma vid tiotiden. Då hör man av sig om man blir sen. Fixar man det, så kan man ju vara ute hur länge som helst. Hör man inte av sig då får man ja acceptera att man inte har den möjligheten dan efter.
Det är att ta ansvar och visa sina medboende hänsyn och respekt för att de inte ska behöva bli oroliga.
Minst ett av våra 4 stötteben i livet har Kompis tappat bort på vägen.
- Du får den frihet du tar ansvar för.
- Eget ansvar (åt alla håll).
- Det som kommer från dig kommer tillbaka till dig.
- Du måste ta koncekvensen av ditt handlande.
Om någon av er där ute som har kontakt med Kompisen hittar något av dessa stötteben så kan ni väl vara snälla och lämna tillbaka dem till honom.
Han behöver alla 4 ben för att kunna stå stadigt i sin fyrkant och kunna hantera livets nycker.
PS! Tack till en underbar Familj i Bro. Ni har genom mat, kaffe, tid och omtanke hjälpt oss genom dessa dagar. Låtit oss gråta, skrika och använda er som bollplank, svarat på samma frågor om och om igen. Det finns inte ord som räcker till för att tacka er men den dag ni själva behöver någon nära er så kan ni räkna med att vi står där.
För det som kommer från er kommer tillbaka till er.
Det trillar sjukt många tårar nerför kinderna på flera av oss.
Det vibrerar mellan väggarna när stunderna av ilska och frustration måste ut ur våra kroppar, hatet mot något vi inte vet vad är, skakar vår värdegrund i grunden.
Alldeles nyss kom ett sms från Skorpan som (en krigare på väg ut i fält) är på väg till jobbet.
- Ja älskar er
Lilla Skorperorpan, vi vet! Men vet du att vi älskar dig?
Vi 5 personer i familjen Nygren har många gånger pratat om syskonkärlek och vikten av att hålla ihop som syskon.
Att syskon ska respektera varandra och varandras olikheter. Att syskon ska klara av att ha trevlig samvaro och kontakt med varandra för en dag finns inte föräldrarna där och binder ihop er.
Att man som familj hör ihop för all evighet.
Den där tryggheten som man vet finns i ryggraden och som man vänder sig till när man behöver stöd, råd eller bara sällskap.
Skorpan och Skalman har det här i ryggraden. Tro mig!
Till och med när Kompisen gjorde ett riktigt övertramp på Skorpan så kunde hon förlåta och lära sig att lita på honom igen. För kärleken till sin bror och värdet av att vårda sina syskon var starkare än det sår som han gav henne då.
När Skalman berättar för Kompis att han äcklas av den rellation Kompis valt och frågar Kompis om vilket stöd han behöver för att han ska klara av att bryta den? Svarar Kompisen att han behöver ha möjlighet till ett bollplank och det får han till 100%. Kompisen väljer att inte använda det vilket gör att Skalman känner sig sviken men säger sedan att kompis vet att jag finns, han ska bara komma på själv hur han ska lösa det här på ett bra sätt.
När Skalman ska börja sitt nya liv i gymnasiet och trots sin ålder känner en oro över att gå dit den där första dagen på väg in i livet mellan skolbarn och ung studerande. Då Kompisen säger att han har tänkt åka och hälsa på sina gamla lärare för då är det 4 år sedan han tog studenten på just den skolgården. Då känner Skalman att hans bror finns där för att hjälpa honom att ta steget över tröskeln till allt det nya. Som en vägledare, osynligt stöd och guide.
Så även Kompisen har haft det i ryggraden.
Ja alla våra barn har den här värderingen i ryggraden, det finns bara en av dem som tappat bort den.
Men vi 5 personer i familjen Nygren hör ihop! Det betyder inte att vi ska bo ihop.
Det vi har störst problem att hantera är Kompisens sätt att ta steget ur vårt gemensamma boende.
Att han tror att vi ska kunna titta på honom med respekt och stolthet???
Hur ska det gå till??
Hur ska vi kunna respektera en person som försvinner och struntar i att höra av sig?? När hela hans uppväxt har genomsyrats av att du får den frihet du tar ansvar för?
Går man hemifrån med orden - jag är hemma vid tiotiden. Då hör man av sig om man blir sen. Fixar man det, så kan man ju vara ute hur länge som helst. Hör man inte av sig då får man ja acceptera att man inte har den möjligheten dan efter.
Det är att ta ansvar och visa sina medboende hänsyn och respekt för att de inte ska behöva bli oroliga.
Minst ett av våra 4 stötteben i livet har Kompis tappat bort på vägen.
- Du får den frihet du tar ansvar för.
- Eget ansvar (åt alla håll).
- Det som kommer från dig kommer tillbaka till dig.
- Du måste ta koncekvensen av ditt handlande.
Om någon av er där ute som har kontakt med Kompisen hittar något av dessa stötteben så kan ni väl vara snälla och lämna tillbaka dem till honom.
Han behöver alla 4 ben för att kunna stå stadigt i sin fyrkant och kunna hantera livets nycker.
PS! Tack till en underbar Familj i Bro. Ni har genom mat, kaffe, tid och omtanke hjälpt oss genom dessa dagar. Låtit oss gråta, skrika och använda er som bollplank, svarat på samma frågor om och om igen. Det finns inte ord som räcker till för att tacka er men den dag ni själva behöver någon nära er så kan ni räkna med att vi står där.
För det som kommer från er kommer tillbaka till er.
tisdag 15 september 2009
Någon underbar person......
satte färg på min mycket mörkgrå vardag.
Fick mig att förstå att det finns folk där ute utanför vårt totala kaos, som tänker på oss i Nygrenska Familjen.
Visst är det ju så att bloggen handlar om vardag och fest i en innebandytokig morsas huvud och kropp med ungar, hundar, och hembränt äppelvin....
Visst är det så att det är svårt för oss mammor och pappor att vara just mamma och pappa. Vissa dagar svårare än andra.
När jag kommer hem från eftermiddans hundpromenad så står det något utanför min dörr.
Jag blir överaskad och sjukt nyfiken på varför man ställt detta paket på min trappa men ser att det är mitt namn och min adress som står på lappen =)
Nyfikenheten tilltar, vem har gjort något så snällt för mig??
Kusinvitamin är det inte för hon skickade en underbar bukett med Liljor i går (ni får bild om ett par dagar när Liljaknopparna slagit ut så den verkligen visar sin prakt)
Dröm om min förvåning när jag öppnar upp och hittar denna helt underbara, färgglada bukett med ett litet kort. Varken jag eller pappa Nygren är skickliga fotografer men för den som har riktigt bra syn så kan ni ju själva läsa vem avsändaren är
För er som inte har bra syn och då ingår jag i den kategorin så kan jag avslöja att bukettens avsändare är :
FRÅN EN TROGEN BLOGGLÄSARE
Jag har inte en aning om vem det är, jag vet att många tittar in på bloggen dagligen men eftersom det oftast bara är kusin som kommenterar så vet jag inte vilka ni andra är MEN....
med den här buketten från en människa till mig och familjen, så känner jag att jag inte är ensam. Jag har stöd och omtanke från många fler håll än vad jag kunde tro eller ens ana.
Tack underbara människa
Fick mig att förstå att det finns folk där ute utanför vårt totala kaos, som tänker på oss i Nygrenska Familjen.
Visst är det ju så att bloggen handlar om vardag och fest i en innebandytokig morsas huvud och kropp med ungar, hundar, och hembränt äppelvin....
Visst är det så att det är svårt för oss mammor och pappor att vara just mamma och pappa. Vissa dagar svårare än andra.
När jag kommer hem från eftermiddans hundpromenad så står det något utanför min dörr.
Jag blir överaskad och sjukt nyfiken på varför man ställt detta paket på min trappa men ser att det är mitt namn och min adress som står på lappen =)
Nyfikenheten tilltar, vem har gjort något så snällt för mig??
Kusinvitamin är det inte för hon skickade en underbar bukett med Liljor i går (ni får bild om ett par dagar när Liljaknopparna slagit ut så den verkligen visar sin prakt)
Dröm om min förvåning när jag öppnar upp och hittar denna helt underbara, färgglada bukett med ett litet kort. Varken jag eller pappa Nygren är skickliga fotografer men för den som har riktigt bra syn så kan ni ju själva läsa vem avsändaren är
För er som inte har bra syn och då ingår jag i den kategorin så kan jag avslöja att bukettens avsändare är :
FRÅN EN TROGEN BLOGGLÄSARE
Jag har inte en aning om vem det är, jag vet att många tittar in på bloggen dagligen men eftersom det oftast bara är kusin som kommenterar så vet jag inte vilka ni andra är MEN....
med den här buketten från en människa till mig och familjen, så känner jag att jag inte är ensam. Jag har stöd och omtanke från många fler håll än vad jag kunde tro eller ens ana.
Tack underbara människa
Privat till Kompisen
Det jag skriver nu är till Kompisen privat men det är min enda chans att nå honom.
Så ni andra bloggföljare får vara snälla och hoppa över det här inlägget eller läsa det med förstånd.
Hej Kompisen :)
Mamman och pappan här.
Vi har förstått att du nu har flyttat hemifrån och det är bra!
Bra att du vill visa oss att du är en egen individ och har ett eget liv.
Vi tycker inte att du har gjort det på rätt sätt MEN vi tycker att du har gjort rätt.
Nu när du har flyttat till egen bostad och lever ditt eget liv så kan vi äntligen ha den vuxenrellation som vi har pratat med dig om så många gånger.
Det är normalt att man ligger kvar i sin barnroll så länge man bor hemma och det är normalt att det känns väldigt fel att leva på det sättet när man är så gammal som du är nu.
Det har vi också pratat om många gånger. Att ni måste göra som vuxna i vårt hus om ni vill bli bemötta som vuxna.
Det har varit svårt för dig och därför gör du väldigt rätt nu när du bestämmer dig för att flytta ifrån oss.
Nu har du äntligen möjlighet att visa både dig själv och oss att du kan klara det. För vi VET att du kan!Vi tror på dig och dina möjligheter till ett bra liv.
Det betyder också att när man är vuxen så har man fortfarande en liten skyldighet i att höra av sig ibland till sina föräldrar och syskon.
Både för att det är skönt att höra hur ens barn mår men också för att vi ska kunna berätta saker som händer i vår familj och släkt.
Jag har både dödsbud och sjukinformation som jag vet att du skulle vilja veta men jag kan ju inte nå dig för att informera och ge dig de svar som jag vet att du skulle fråga mig om i fall du satt här.
Vi vet inte om du har lånat pengar av någon men vi har satt in ett par hundra kronor så du har till lite mjölk och cigg.
Vi vet att Ida inte har möjlighet att hjälpa dig eftersom du har valt att bo i en annan kommun.
Hoppas någon kan hjälpa dig med en bra kontakt i Enköping.
Om du hellre vill så kan du få ta din husvagn och bo på tex. Rösjöns camping eller Ängby camping här neråt så att Ida kan fortsätta hjälpa dig att få ihop både bostad och jobb så som vi började planera för din flytt från vårt hem.
Snälla hjärtat!
Tänk efter vad DU vill och hör av dig hellst själv annars genom Monki.
Vi saknar dig så mycket och är oroliga för dig.
Vår dörr står alltid öppen för dig och vi hoppas att du kommer att använda den för att äta familjemiddagar tillsammans. Precis så som alla andra familjer då och då träffas och åter gott ihop.
Vi kommer INTE att ta ifrån dig rätten att bestämma över ditt liv och var du ska vara. Det bestämmer bara DU !!
PS! Mamma älskar dig!
Så ni andra bloggföljare får vara snälla och hoppa över det här inlägget eller läsa det med förstånd.
Hej Kompisen :)
Mamman och pappan här.
Vi har förstått att du nu har flyttat hemifrån och det är bra!
Bra att du vill visa oss att du är en egen individ och har ett eget liv.
Vi tycker inte att du har gjort det på rätt sätt MEN vi tycker att du har gjort rätt.
Nu när du har flyttat till egen bostad och lever ditt eget liv så kan vi äntligen ha den vuxenrellation som vi har pratat med dig om så många gånger.
Det är normalt att man ligger kvar i sin barnroll så länge man bor hemma och det är normalt att det känns väldigt fel att leva på det sättet när man är så gammal som du är nu.
Det har vi också pratat om många gånger. Att ni måste göra som vuxna i vårt hus om ni vill bli bemötta som vuxna.
Det har varit svårt för dig och därför gör du väldigt rätt nu när du bestämmer dig för att flytta ifrån oss.
Nu har du äntligen möjlighet att visa både dig själv och oss att du kan klara det. För vi VET att du kan!Vi tror på dig och dina möjligheter till ett bra liv.
Det betyder också att när man är vuxen så har man fortfarande en liten skyldighet i att höra av sig ibland till sina föräldrar och syskon.
Både för att det är skönt att höra hur ens barn mår men också för att vi ska kunna berätta saker som händer i vår familj och släkt.
Jag har både dödsbud och sjukinformation som jag vet att du skulle vilja veta men jag kan ju inte nå dig för att informera och ge dig de svar som jag vet att du skulle fråga mig om i fall du satt här.
Vi vet inte om du har lånat pengar av någon men vi har satt in ett par hundra kronor så du har till lite mjölk och cigg.
Vi vet att Ida inte har möjlighet att hjälpa dig eftersom du har valt att bo i en annan kommun.
Hoppas någon kan hjälpa dig med en bra kontakt i Enköping.
Om du hellre vill så kan du få ta din husvagn och bo på tex. Rösjöns camping eller Ängby camping här neråt så att Ida kan fortsätta hjälpa dig att få ihop både bostad och jobb så som vi började planera för din flytt från vårt hem.
Snälla hjärtat!
Tänk efter vad DU vill och hör av dig hellst själv annars genom Monki.
Vi saknar dig så mycket och är oroliga för dig.
Vår dörr står alltid öppen för dig och vi hoppas att du kommer att använda den för att äta familjemiddagar tillsammans. Precis så som alla andra familjer då och då träffas och åter gott ihop.
Vi kommer INTE att ta ifrån dig rätten att bestämma över ditt liv och var du ska vara. Det bestämmer bara DU !!
PS! Mamma älskar dig!
Varför????
Reagerar folk som de gör??
Kort resumé av sommaren.
- Tidigt i våras får jag veta av Skalman att 2 tjejer från Bredsand skickar sms om att de tycker att han är snygg och att de är intresserade av honom. (Vi pratar inte om ETT sms)
- Senare under våren så får vi veta bakvägen att Kompis ska vara ihop med en av de här tjejerna som är 13 år. Då det faktiskt inte är helt enligt lagtext att ha kärleksrellationer mellan vuxna och barn så pratar vi med Kompis och frågar om det är sant och berättar att det inte är tillåtet. Kompis förnekar det hela och vi dumma nötter tror på honom.
- Vid flera tillfällen efter det så kommer Pappa Nygren på Kompisen och 13 -åringen med att smyga runt hörn, ge sig ut på ensamma promenader och när vi kontrollerar hans mobil finns det över 50 kärleks sms skickade mellan de 2.
Åter talar vi om att det inte är tillåtet och att vi inte accepterar att det fortsätter. Han måste sätta stopp för det omedelbart.
(Det händer att killar blir anklagade för att ha utnyttjat unga flickor efter att flickorna blivit besvikna och sedan gått ut och talat om för omvärlden att de haft en relation trots att de själva var med på det)
- Runt midsommar berättar Kompisen själv att han varit tillsammans med flickan sedan den 8/12-08! Han är helt förstörd för flickan har gjort slut med honom. Jag pratar med både flickan och hennes pappa medan Kompis hör på och vi frågar flickan mycket noggrant om Kompis vid något tillfälle gjort något med henne som har varit/känts kränkande?
Svar - nej!
Vi frågar om han vid något tillfälle tagit på hennes kropp på ett sätt som för henne varit obehagligt eller kränkande?
Svar - nej!
Vi frågar om de haft samlag tillsammans och om det i så fall har varit på bådas vilja och villkor?
Svar - Nej!
De har bara kramats och pussats och kysst varandra.
BRA säger vi, då låter vi det vara så här. Ni ska inte vara tillsammans och det är vår åsikt från båda föräldrarhållen.
Flickans pappa säger att han tycker att det är ok när hon fyllt 15 år men att de ska vänta tills dess. Svårt för oss som lever med Kompis för att då helt plötsligt får han dubbla budskap.
- I tron om att hela historien är över och förbi så låter vi allt bero tills vi upptäcker att de fortsätter att smyga runt hörnen, skapa sig situationer där de kan träffas ensamma, befinner sig i Kompisens husvagn eller tält, förtsätter ha smskontakt o.s.v.
Familjen blir upprörd på Kompis och syskonen berättar att de tycker att det är äckligt det som Kompis och flickan gör. De vill inte se honom tillsammans med någon som skulle kunna vara deras lillasyster. Vi föräldrar oroar ihjäl oss för att flickan helt plötsligt ska få ett tonårsnyck och berätta i skolan eller till en kompis som pratar med sina föräldrar, alltså där det finns folk som har anmälningsskyldighet.
- Flera lögner om att det inte är någonting mellan dem som motbevisas av att de hela tiden ses tillsammans. Det hela kullminerar då vi åker till Elmiamässan och det finns 8 familjer från campingen på plats. Under de 2 dagar då vi går på mässan stöter vi ihop med 3 familjer gång efter gång. De andra ser vi inte röken av trots att vi rör oss i alla 4 mässhallar. 2 av familjerna vi stöter på är familjer vi umgås med och har gjort upp att vi ska träffas medan den 3 familjen som finns i vår närhet hela tiden är flickans familj.
När vi frågar kompis hur det kommer sig att flickans familj hela tiden finns i vår närhet medan vi inte ser de andra 4 familjerna en enda gång får vi svaret
- jag vet inte, jag har inte gjort upp om att vi ska träffas. Jag kan väl inte rå för att de följer efter mig.
Hm.....är det sanningen?? Följer den där familjen verkligen efter honom??
När vi kommer hem så talar jag om för våra barn att jag upplever att Bredsands Camping har blivit ett ställe som drar sönder vår familj. Att barnen numera är så stora att de ska flytta hemifrån är inget som skapar problem för mig men att de låter andra människor splittra familjens sammanhållning och trygghet av att vi alltid funnits för varandra det gör ont. Jag ber dem fundera på vad som är viktigt för dem. Skalman och Skorpan svarar utan tvekan att det är familjen som är viktigast. Bredsand är ett ställe och det finns 1000 sådana till.
Kompis väljer att lämna familjen och tycker att Bredsand är viktigare. Han lämnar hemmet med sin väska och sina finskor över axeln.
Kompis har kunnat vara arg många gånger och gett sig ut för att gå i flera timmar med packad väska men han har alltid kommit tillbaka.
Så när han varit ute i 5-6 timmar började vi oroa oss för var han befann sig. Vi hade kontakt med några andra från Campingen som berättade att det inte var dit han sökt sig. Men var fanns han då????
Nu har ni fått en sammanfattning av det som hänt.
Det som stör oss mest av allt just nu är att Kompis var hos farfar i Kallhäll och han förstår inte varför vi anser att Kompis eller han borde ha ringt oss och talat om att han var där.
Visst, farfar handlade i god tro. Han tyckte att det var roligt att Kompis vände sig till honom nu när han behövde någonstans att sova för vi har ju kastat ut Kompis säng. (Farfar funderar inte ens på varför vi kastat ut Kompisens säng)
Vilken far/mor förälder skulle låta ett barnbarn (oavsett ålder) komma hem och sova en natt för att föräldrarna kastat ut "barnets" säng UTAN att ringa till "barnets" hem och fråga varför man gjort det??????
Mina systrar och föräldrar har oroat sig försökt förbereda sig på att de kanske aldrig mer får se Kompisen medan Pappa Nygrens familj tycker att de har gjort rätt.
Till och med Kompis Faster har vetat om att han var där med suttit och låtsats att hon var orolig och funderade på var han kunde vara.
Det finns papper på att Kompis är lindrigt psykiskt utvecklingsstörd och det har vi talat om för folk som har haft tät kontakt med honom men det verkar inte som att någon i Pappa Nygrens familj har förstått innebörden av det.
Vi har nu hamnat i den situationen att andra människor har hjälpt (?) Kompis att bryta sig ut ur familjen som känner till hans behov. Kompis har inget kontaktnät runt sig längre utom av de människor som handlat i god tro eller som lekt chaufför åt honom. Jag lider med Kompisen om hans värld faller sönder nu och jag hoppas att de människor som hjälpte honom står där upp och tar emot hans ilska och klarar av att stå kvar när tältstolar, och annat börjar flyga runt i luften. Att de står kvar när Kompis står och skriker ut sin ångest och frustation om att han inte förstår vad som händer och varför.
Jag kan nämligen inte längre göra det för jag har blivit fråntagen rätten att vara hans livlina.
Kort resumé av sommaren.
- Tidigt i våras får jag veta av Skalman att 2 tjejer från Bredsand skickar sms om att de tycker att han är snygg och att de är intresserade av honom. (Vi pratar inte om ETT sms)
- Senare under våren så får vi veta bakvägen att Kompis ska vara ihop med en av de här tjejerna som är 13 år. Då det faktiskt inte är helt enligt lagtext att ha kärleksrellationer mellan vuxna och barn så pratar vi med Kompis och frågar om det är sant och berättar att det inte är tillåtet. Kompis förnekar det hela och vi dumma nötter tror på honom.
- Vid flera tillfällen efter det så kommer Pappa Nygren på Kompisen och 13 -åringen med att smyga runt hörn, ge sig ut på ensamma promenader och när vi kontrollerar hans mobil finns det över 50 kärleks sms skickade mellan de 2.
Åter talar vi om att det inte är tillåtet och att vi inte accepterar att det fortsätter. Han måste sätta stopp för det omedelbart.
(Det händer att killar blir anklagade för att ha utnyttjat unga flickor efter att flickorna blivit besvikna och sedan gått ut och talat om för omvärlden att de haft en relation trots att de själva var med på det)
- Runt midsommar berättar Kompisen själv att han varit tillsammans med flickan sedan den 8/12-08! Han är helt förstörd för flickan har gjort slut med honom. Jag pratar med både flickan och hennes pappa medan Kompis hör på och vi frågar flickan mycket noggrant om Kompis vid något tillfälle gjort något med henne som har varit/känts kränkande?
Svar - nej!
Vi frågar om han vid något tillfälle tagit på hennes kropp på ett sätt som för henne varit obehagligt eller kränkande?
Svar - nej!
Vi frågar om de haft samlag tillsammans och om det i så fall har varit på bådas vilja och villkor?
Svar - Nej!
De har bara kramats och pussats och kysst varandra.
BRA säger vi, då låter vi det vara så här. Ni ska inte vara tillsammans och det är vår åsikt från båda föräldrarhållen.
Flickans pappa säger att han tycker att det är ok när hon fyllt 15 år men att de ska vänta tills dess. Svårt för oss som lever med Kompis för att då helt plötsligt får han dubbla budskap.
- I tron om att hela historien är över och förbi så låter vi allt bero tills vi upptäcker att de fortsätter att smyga runt hörnen, skapa sig situationer där de kan träffas ensamma, befinner sig i Kompisens husvagn eller tält, förtsätter ha smskontakt o.s.v.
Familjen blir upprörd på Kompis och syskonen berättar att de tycker att det är äckligt det som Kompis och flickan gör. De vill inte se honom tillsammans med någon som skulle kunna vara deras lillasyster. Vi föräldrar oroar ihjäl oss för att flickan helt plötsligt ska få ett tonårsnyck och berätta i skolan eller till en kompis som pratar med sina föräldrar, alltså där det finns folk som har anmälningsskyldighet.
- Flera lögner om att det inte är någonting mellan dem som motbevisas av att de hela tiden ses tillsammans. Det hela kullminerar då vi åker till Elmiamässan och det finns 8 familjer från campingen på plats. Under de 2 dagar då vi går på mässan stöter vi ihop med 3 familjer gång efter gång. De andra ser vi inte röken av trots att vi rör oss i alla 4 mässhallar. 2 av familjerna vi stöter på är familjer vi umgås med och har gjort upp att vi ska träffas medan den 3 familjen som finns i vår närhet hela tiden är flickans familj.
När vi frågar kompis hur det kommer sig att flickans familj hela tiden finns i vår närhet medan vi inte ser de andra 4 familjerna en enda gång får vi svaret
- jag vet inte, jag har inte gjort upp om att vi ska träffas. Jag kan väl inte rå för att de följer efter mig.
Hm.....är det sanningen?? Följer den där familjen verkligen efter honom??
När vi kommer hem så talar jag om för våra barn att jag upplever att Bredsands Camping har blivit ett ställe som drar sönder vår familj. Att barnen numera är så stora att de ska flytta hemifrån är inget som skapar problem för mig men att de låter andra människor splittra familjens sammanhållning och trygghet av att vi alltid funnits för varandra det gör ont. Jag ber dem fundera på vad som är viktigt för dem. Skalman och Skorpan svarar utan tvekan att det är familjen som är viktigast. Bredsand är ett ställe och det finns 1000 sådana till.
Kompis väljer att lämna familjen och tycker att Bredsand är viktigare. Han lämnar hemmet med sin väska och sina finskor över axeln.
Kompis har kunnat vara arg många gånger och gett sig ut för att gå i flera timmar med packad väska men han har alltid kommit tillbaka.
Så när han varit ute i 5-6 timmar började vi oroa oss för var han befann sig. Vi hade kontakt med några andra från Campingen som berättade att det inte var dit han sökt sig. Men var fanns han då????
Nu har ni fått en sammanfattning av det som hänt.
Det som stör oss mest av allt just nu är att Kompis var hos farfar i Kallhäll och han förstår inte varför vi anser att Kompis eller han borde ha ringt oss och talat om att han var där.
Visst, farfar handlade i god tro. Han tyckte att det var roligt att Kompis vände sig till honom nu när han behövde någonstans att sova för vi har ju kastat ut Kompis säng. (Farfar funderar inte ens på varför vi kastat ut Kompisens säng)
Vilken far/mor förälder skulle låta ett barnbarn (oavsett ålder) komma hem och sova en natt för att föräldrarna kastat ut "barnets" säng UTAN att ringa till "barnets" hem och fråga varför man gjort det??????
Mina systrar och föräldrar har oroat sig försökt förbereda sig på att de kanske aldrig mer får se Kompisen medan Pappa Nygrens familj tycker att de har gjort rätt.
Till och med Kompis Faster har vetat om att han var där med suttit och låtsats att hon var orolig och funderade på var han kunde vara.
Det finns papper på att Kompis är lindrigt psykiskt utvecklingsstörd och det har vi talat om för folk som har haft tät kontakt med honom men det verkar inte som att någon i Pappa Nygrens familj har förstått innebörden av det.
Vi har nu hamnat i den situationen att andra människor har hjälpt (?) Kompis att bryta sig ut ur familjen som känner till hans behov. Kompis har inget kontaktnät runt sig längre utom av de människor som handlat i god tro eller som lekt chaufför åt honom. Jag lider med Kompisen om hans värld faller sönder nu och jag hoppas att de människor som hjälpte honom står där upp och tar emot hans ilska och klarar av att stå kvar när tältstolar, och annat börjar flyga runt i luften. Att de står kvar när Kompis står och skriker ut sin ångest och frustation om att han inte förstår vad som händer och varför.
Jag kan nämligen inte längre göra det för jag har blivit fråntagen rätten att vara hans livlina.
måndag 14 september 2009
Kompis lever !!
Gud hjälpe att inte fler mammor på jorden behöver gå igenom det jag gjort det sista dygnet tillsammans med Anders.
En sann tanke till alla de mammor som till skillnad från mig inte fått ett sms med texten
- han lever, det är allt jag kan säga och har har det varmt och ombonat.
Ett enormt tack till alla som stöttat oss under dygnet både med närhet, kärlek och omtanke.
Ett extra tack till Kusinvitamin i Hedemora som skickat hit min mormor genom en lilja, hennes styrka och envishet, tro på livet och varandra. Tack Flisaspetan för att du skickade hit henne.
Så småningom ska jag berätta vad som hänt och en bild på min "mormmor" men nu vill jag bara försöka landa och hämta andan, försöka få ett slut på alla tårar och en promenad med hundarna.
En sann tanke till alla de mammor som till skillnad från mig inte fått ett sms med texten
- han lever, det är allt jag kan säga och har har det varmt och ombonat.
Ett enormt tack till alla som stöttat oss under dygnet både med närhet, kärlek och omtanke.
Ett extra tack till Kusinvitamin i Hedemora som skickat hit min mormor genom en lilja, hennes styrka och envishet, tro på livet och varandra. Tack Flisaspetan för att du skickade hit henne.
Så småningom ska jag berätta vad som hänt och en bild på min "mormmor" men nu vill jag bara försöka landa och hämta andan, försöka få ett slut på alla tårar och en promenad med hundarna.
Tystnad, tystnad och tystnad!!!!
Ingen vet något och alla telefoner är tysta.
Nu har Kompisen inte ätit sedan i går vid lunch, han har inte rört sitt konto och han har med all säkerhet köpt cigg för de 50 kronorna han hade i byxfickan.
Nu börjar alla möjliga tankar att snurra!
Finns han fortfarande??? Om han har tagit sitt liv så borde väl någon komma och säga det?? Varför hör ingen av sig???
Fryser han inte efter en hel natt ute????
Han måste vara minst lika trött som vi här hemma.
Kompisen, snälla vän. Hör av dig till någon så vi vet att du finns!! Använd dina 21 kronor som du har på kontot till en kopp kaffe och värm dig. Gör något som ger oss ett tecken på liv.
Nu har Kompisen inte ätit sedan i går vid lunch, han har inte rört sitt konto och han har med all säkerhet köpt cigg för de 50 kronorna han hade i byxfickan.
Nu börjar alla möjliga tankar att snurra!
Finns han fortfarande??? Om han har tagit sitt liv så borde väl någon komma och säga det?? Varför hör ingen av sig???
Fryser han inte efter en hel natt ute????
Han måste vara minst lika trött som vi här hemma.
Kompisen, snälla vän. Hör av dig till någon så vi vet att du finns!! Använd dina 21 kronor som du har på kontot till en kopp kaffe och värm dig. Gör något som ger oss ett tecken på liv.
Ett ögonblick av hopp.....
slocknade så fort.
Pappan och Skalman var ute och åkte runt i hopp om att få se vart Kompis är, helt plötsligt tycker båda 2 att de ser honom på nattbussen men ack så fel de hade :(
Nu har de kört hela vägen till Skokloster via de gamla vägarna, åkt igenom Metropolen att antal gänger och varit ute och kammat gångvägarna.
Men vi måste vänta till måndag kväll innan vi kan göra en anmälan om att han är försvunnen :(
Det här är värre än något annat jag upplevt i hela mitt liv.
Om ni ser honom så ge oss en hint för vi börjar fundera på om han kan ha gkort sig själv illa.
Pappan och Skalman var ute och åkte runt i hopp om att få se vart Kompis är, helt plötsligt tycker båda 2 att de ser honom på nattbussen men ack så fel de hade :(
Nu har de kört hela vägen till Skokloster via de gamla vägarna, åkt igenom Metropolen att antal gänger och varit ute och kammat gångvägarna.
Men vi måste vänta till måndag kväll innan vi kan göra en anmälan om att han är försvunnen :(
Det här är värre än något annat jag upplevt i hela mitt liv.
Om ni ser honom så ge oss en hint för vi börjar fundera på om han kan ha gkort sig själv illa.
7 timmar och 13 minuter
Inga samtal från varken polis eller sjukhus.
Alltså borde jag vara lugn eller????
Var är du??
Oro börjar bli till ilska. Jag vet de ligger så nära varandra de känslorna och snart vet jag att hatet kommer att krypa fram.
Jag vill inte hata ett barn eller någon annan varelse på jorden men jag vet att jag snart gör det.
Fan vad jag lider med alla de mammor som suttit och väntat på att deras "barn" skulle komma hem, nu vet jag vad de genomlevt.
Alltså borde jag vara lugn eller????
Var är du??
Oro börjar bli till ilska. Jag vet de ligger så nära varandra de känslorna och snart vet jag att hatet kommer att krypa fram.
Jag vill inte hata ett barn eller någon annan varelse på jorden men jag vet att jag snart gör det.
Fan vad jag lider med alla de mammor som suttit och väntat på att deras "barn" skulle komma hem, nu vet jag vad de genomlevt.
söndag 13 september 2009
Kommer någon ihåg att jag gnällde??
jo, visst var det så!
Här kommer mer gnäll så de som inte orkar läsa en gnällig tants tankar om den grå vardagen som i bland är svart kan sluta läsa nu.
Efter en ganska mysig helg med Kompis och gubben i Jönköping så slår blixten ner i det Nygrenska hemmet.
Inte på riktigt men nära inpå.
Kompis har lämnat huset och familjen för att leva på Bredsands Camping. (Det var i alla fall det han sa när han gick). Trots att vi talat om för honom att vi tar bort husvagen om det inte snart blir stopp på hans lekar med våra och andras känslor.
När han valde mellan Bresse och det som finns där kontra sin familj så var hans klara val Bresse med innehåll.
Därför kommer vi att ta bort vagnar från Campingen och aldrig mer sätta vår fot där.
Vi klarar inte av att se honom leva ett liv som vi inte kan dela med honom.
Vi vet att det i alla fall finns en liten människa som blir nöjd och glad men hur ser det ut för Kompis den dag hon lämnar honom för att han inte längre fyller det behov som hon har idag?? Eller hon hittar något som är intressantare??
Hon skickade ju kärleks-sms till Kompis lillebror samtidigt som hon var tillsammans med Kompis. Redan då var hon på sitt egna lilla vis otrogen men kärleken är blind.
Blind och galen!!!
En kärlek som är otillåten men ändå så sann har kostat familjen Nygren det band som vi haft tillsammans i över 23 år.
Hans syskon sörjer och vi föräldrar går sönder men vad bryr sig varken han eller hon om någonting annat än deras egna behov och känslor???
Hur är det med flickans föräldrar???
Hur mår dom?? Vad känner dom?? Vad tycker dom???
Vi vet inte! Vi vet att de låtsas som att himlen är blå och att allt är som det ska vara. De pratar väder och vind, innebandy och önskan om att en dag få äga den största vagnen och den finaste campingen. Åh...vad jag hoppas att ni en dag har allt det där ni drömmer om så ni kan få ro i livet.
Men vi vet!
Vi har haft 3 tonåringar i den åldern och vi valde att se vad våra barn gjorde både mot sig själva och andra, vi valde att sätta gränser och regler.
Gjorde vi fel????
NEJ! Ungdommar behöver gränser, de behöver vuxna som orkar vara vuxna. De behöver ledsagning och respekten från vuxna människor som vågar säga NEJ.
I dag har det betytt att sonen valt att lämna oss. Var han är och vad han gör har vi inte längre någon aning om, så till er alla som vet vem vi är *IRL* OM ni ser honom någonstans i världen så ge oss en vink. INTE för att vi tänker sätta stopp för honom utan för att det värsta som kan hända en mamma och pappa är att förlora sitt "barn" utan att veta vart det är, om det lever och om det mår bra.
Ovisshet om ett barn är något jag alltid tyckt vara det värsta men att jag skulle få uppleva det på det här sättet själv, det trodde jag aldrig.
Var du än är Kompis och vad du än gör så finns det alltid en plats i våra hjärtan som är bara ditt och dörren är aldrig låst.
Det finns bara en sak som vi inte viker ner oss på och det är de regler som alltid funnits i familjen i mer än 23 år.
Vi älskar dig!
Här kommer mer gnäll så de som inte orkar läsa en gnällig tants tankar om den grå vardagen som i bland är svart kan sluta läsa nu.
Efter en ganska mysig helg med Kompis och gubben i Jönköping så slår blixten ner i det Nygrenska hemmet.
Inte på riktigt men nära inpå.
Kompis har lämnat huset och familjen för att leva på Bredsands Camping. (Det var i alla fall det han sa när han gick). Trots att vi talat om för honom att vi tar bort husvagen om det inte snart blir stopp på hans lekar med våra och andras känslor.
När han valde mellan Bresse och det som finns där kontra sin familj så var hans klara val Bresse med innehåll.
Därför kommer vi att ta bort vagnar från Campingen och aldrig mer sätta vår fot där.
Vi klarar inte av att se honom leva ett liv som vi inte kan dela med honom.
Vi vet att det i alla fall finns en liten människa som blir nöjd och glad men hur ser det ut för Kompis den dag hon lämnar honom för att han inte längre fyller det behov som hon har idag?? Eller hon hittar något som är intressantare??
Hon skickade ju kärleks-sms till Kompis lillebror samtidigt som hon var tillsammans med Kompis. Redan då var hon på sitt egna lilla vis otrogen men kärleken är blind.
Blind och galen!!!
En kärlek som är otillåten men ändå så sann har kostat familjen Nygren det band som vi haft tillsammans i över 23 år.
Hans syskon sörjer och vi föräldrar går sönder men vad bryr sig varken han eller hon om någonting annat än deras egna behov och känslor???
Hur är det med flickans föräldrar???
Hur mår dom?? Vad känner dom?? Vad tycker dom???
Vi vet inte! Vi vet att de låtsas som att himlen är blå och att allt är som det ska vara. De pratar väder och vind, innebandy och önskan om att en dag få äga den största vagnen och den finaste campingen. Åh...vad jag hoppas att ni en dag har allt det där ni drömmer om så ni kan få ro i livet.
Men vi vet!
Vi har haft 3 tonåringar i den åldern och vi valde att se vad våra barn gjorde både mot sig själva och andra, vi valde att sätta gränser och regler.
Gjorde vi fel????
NEJ! Ungdommar behöver gränser, de behöver vuxna som orkar vara vuxna. De behöver ledsagning och respekten från vuxna människor som vågar säga NEJ.
I dag har det betytt att sonen valt att lämna oss. Var han är och vad han gör har vi inte längre någon aning om, så till er alla som vet vem vi är *IRL* OM ni ser honom någonstans i världen så ge oss en vink. INTE för att vi tänker sätta stopp för honom utan för att det värsta som kan hända en mamma och pappa är att förlora sitt "barn" utan att veta vart det är, om det lever och om det mår bra.
Ovisshet om ett barn är något jag alltid tyckt vara det värsta men att jag skulle få uppleva det på det här sättet själv, det trodde jag aldrig.
Var du än är Kompis och vad du än gör så finns det alltid en plats i våra hjärtan som är bara ditt och dörren är aldrig låst.
Det finns bara en sak som vi inte viker ner oss på och det är de regler som alltid funnits i familjen i mer än 23 år.
Vi älskar dig!
fredag 11 september 2009
Säsongens första förlust....
för AIK :(
Men det vore ju mer än dåraktigt om man tror att laget aldrig ska förlora en match. Det finns inte i innebandyvärlden.
Men jag undrar vilket svenskt lag som har flest vunna matcher i rad och när det var? Finns det någon där ute som vet????
För den oinvigde förlorade AIK med 4-2 mot spiders :)
Tydligen en riktigt dåligt genomförd match i en riktigt byggskitig hall men det ska nog Järfälla hinna få ordning på innan sin första hemmamatch :)
Det var inte byggdammets fel att AIK förlorade för även Spiders hade samma problem så det finns ingen annan ursäkt till förlusten än att AIK spelade en dålig match.
En vanlig dag på jobbet-spel tydligen :(
Skit samma det är ju inte förräns seriestart som poängen räknas varken för Spiders eller AIK.
Idag bär det av till Elmia mässan och ett skönt avbrott från dagliga grålunket. Vi kommer ha med oss vårt vuxna "barn" Kompis och det ser vi fram emot. Vi jobbar hårt på det där med att man kan vara vuxen nog att klara sig i ett eget boende men man kanske inte är helt färdig med att klara alla livets osagda ord och "ogjorda" händelser och handlingar.
Han hänger på mer och mer i alla träningsmoment så det ska nog ordna sig vad det lider.
Han mår ganska bra och på måndag ska vi ta reda på en hel massa saker runt bilskolor, handledning och lägga ett schema som vi ska följa till punkt och pricka för nu ska vi ordna lite struktur så att alla önskemål blir uppnådda för vidare färd mot ett eget liv i en egen bostad med ett eget jobb :)
Skorpan har flyttats till huvudkontorets avdelning på Ekenhusets arbetsplats, ska bli spännande säger hon samtidigt som det känns som att lämna sin familj för det är så hon känner om vattenskadeavdelningens kolleger. Samtidigt kan det vara bra att vidga vyerna och lära sig ännu mer om nybyggen och i det här fallet stambyten.
Härligt med en så pass kunskapstörstande tjej :)
Hon kommer bli Sveriges bästa bygglärare den dag hon uppnått sina mål.
Nu måste tanten skynda på så vi kommer iväg någon gång. Mässan väntar på oss så ha det bra i helgen om jag inte hinner/orkar blogga.
Njut av dagen i morgon kan det regna :)
Men det vore ju mer än dåraktigt om man tror att laget aldrig ska förlora en match. Det finns inte i innebandyvärlden.
Men jag undrar vilket svenskt lag som har flest vunna matcher i rad och när det var? Finns det någon där ute som vet????
För den oinvigde förlorade AIK med 4-2 mot spiders :)
Tydligen en riktigt dåligt genomförd match i en riktigt byggskitig hall men det ska nog Järfälla hinna få ordning på innan sin första hemmamatch :)
Det var inte byggdammets fel att AIK förlorade för även Spiders hade samma problem så det finns ingen annan ursäkt till förlusten än att AIK spelade en dålig match.
En vanlig dag på jobbet-spel tydligen :(
Skit samma det är ju inte förräns seriestart som poängen räknas varken för Spiders eller AIK.
Idag bär det av till Elmia mässan och ett skönt avbrott från dagliga grålunket. Vi kommer ha med oss vårt vuxna "barn" Kompis och det ser vi fram emot. Vi jobbar hårt på det där med att man kan vara vuxen nog att klara sig i ett eget boende men man kanske inte är helt färdig med att klara alla livets osagda ord och "ogjorda" händelser och handlingar.
Han hänger på mer och mer i alla träningsmoment så det ska nog ordna sig vad det lider.
Han mår ganska bra och på måndag ska vi ta reda på en hel massa saker runt bilskolor, handledning och lägga ett schema som vi ska följa till punkt och pricka för nu ska vi ordna lite struktur så att alla önskemål blir uppnådda för vidare färd mot ett eget liv i en egen bostad med ett eget jobb :)
Skorpan har flyttats till huvudkontorets avdelning på Ekenhusets arbetsplats, ska bli spännande säger hon samtidigt som det känns som att lämna sin familj för det är så hon känner om vattenskadeavdelningens kolleger. Samtidigt kan det vara bra att vidga vyerna och lära sig ännu mer om nybyggen och i det här fallet stambyten.
Härligt med en så pass kunskapstörstande tjej :)
Hon kommer bli Sveriges bästa bygglärare den dag hon uppnått sina mål.
Nu måste tanten skynda på så vi kommer iväg någon gång. Mässan väntar på oss så ha det bra i helgen om jag inte hinner/orkar blogga.
Njut av dagen i morgon kan det regna :)
torsdag 10 september 2009
Till Aik-fantasterna på Elmia
kan jag bara säga att det låter som att AIK har jobbigt i Jakobsbergshallen :(
Ni skulle väntat på oss och åkt i morgon i stället, laget känner sig nog övergivna av er =)
Kram
Ni skulle väntat på oss och åkt i morgon i stället, laget känner sig nog övergivna av er =)
Kram
Snart är det dax....
att ge Kompisen sin semester för året :)
Han ska ju med till Elmiamässan och bo på hotell hela helgen. skorpan och Skalman ska vara hemma i metropolen och ta hand om hundarna samt sköta träning och match.
Hela cirkusen drar ju i gång nu under kommande helg. Det är inte så konstigt att innebandyvärlden ligger i ett kostigt rus som slår runt hela tiden. Ena sekunden är det totalt stiltje för att i nästa stund vara full fart framåt - håll tätt bakåt.
Många lag har träningsmatchat men vi i HJB är nog inte riktigt med på banan ännu. Efter för dålig uppslutning på ett träningsläger och samma lite loja inställning till teambuildingläger så kan det kännas som att vi kommer dra det här laget genom säsongen som en lång seg kannelbulledeg.
därför har jag heller inget tarvligt att säga om att föreningen gjorde det val de gjorde vad gäller målvaktsställen. Visst ska de lag som visar fötterna och träningsvilja ha förtur på priviliegerna.
Mitt största projekt den här säsongen blir att få killarnas tänk att ändras från -
Det spelar ingen roll, vi får bara skittiderna och föreningen vet knappt att vi finns så vem bryr sig
TILL -
Nu ska vi visa vad vi går för och se till att föreningens blickar vänds mot oss i stället för ut mot resten av världen när de jagar nya spelare som ska vara med och spela för vi tänker inte nöta bänk åt folk som inte orkar träna men blir uttagna till match. Vi är nämligen värda den platsen =)
Han ska ju med till Elmiamässan och bo på hotell hela helgen. skorpan och Skalman ska vara hemma i metropolen och ta hand om hundarna samt sköta träning och match.
Hela cirkusen drar ju i gång nu under kommande helg. Det är inte så konstigt att innebandyvärlden ligger i ett kostigt rus som slår runt hela tiden. Ena sekunden är det totalt stiltje för att i nästa stund vara full fart framåt - håll tätt bakåt.
Många lag har träningsmatchat men vi i HJB är nog inte riktigt med på banan ännu. Efter för dålig uppslutning på ett träningsläger och samma lite loja inställning till teambuildingläger så kan det kännas som att vi kommer dra det här laget genom säsongen som en lång seg kannelbulledeg.
därför har jag heller inget tarvligt att säga om att föreningen gjorde det val de gjorde vad gäller målvaktsställen. Visst ska de lag som visar fötterna och träningsvilja ha förtur på priviliegerna.
Mitt största projekt den här säsongen blir att få killarnas tänk att ändras från -
Det spelar ingen roll, vi får bara skittiderna och föreningen vet knappt att vi finns så vem bryr sig
TILL -
Nu ska vi visa vad vi går för och se till att föreningens blickar vänds mot oss i stället för ut mot resten av världen när de jagar nya spelare som ska vara med och spela för vi tänker inte nöta bänk åt folk som inte orkar träna men blir uttagna till match. Vi är nämligen värda den platsen =)
onsdag 9 september 2009
Onsdag och kompisen kommer hem =)
Dagen till ära så ska mamman åka till Bresse och hämta honom :)
Bortskämd? Ja, lite för är man 23 år så borde man ju kunna fixa sina resor själv men jag tycker det är onödigt att han ska ta tåget med 3 säckar kläder, sängkläder och annat smått som han behöver här i metropolen. Alltså ställer tanten upp och hämtar =)
Har jag tur kan jag kanske få en skvätt kaffe hos Monki också vilket alltid är mysigt.
I går ringde dessutom ett av Kompisens gamla arbetsplatser och frågade om han är tillgänglig för jobb! =)
Nej inte förrän på Torsdag svarade jag glatt. Hoppas nu bara att de inte behöver honom på Fredag för då är han ju lite upptagen med annat. =)
Gårdagens gnällbälte gav resultat!!!
Informationen jag sökte från klubben dök upp som gubben i lådan. Inte den info jag önskat men när det handlar om ideellt arbete så händer det ibland att man får improvisera för att allt ska fungera. Just detta har hänt i det här fallet. Vi kan ju inte låta en målvakt representera föreningen i ett gammalt säckigt ställ!
Visst nu får HJB vänta ett tag till men samtidigt kan det ju omöjligt inträffa igen eftersom att alla andra nu har fått det de ska ha. Nu är det ju bara HJB kvar så vid leverans så är det bara att ringa så kan jag köra grejerna på tryck själv.
Det finns ju ingen som har betalt för att fixa alla de här sakerna :)
Vad gäller Fronter så var en av "ungarnas" kompisar snäll och frågade om jag laddat hem Java på den nya datorn?
Va??? Java??? Det dricker jag svarade jag med ett flin.
Men tanten, du måste ha Javaprogrammet installerat för att kunna komma in på Fronter!
Okej, sagt och gjort! Vips kom jag in på Fronter och ser precis det jag misstänkte- Skalman har en tendens att komma sent till lektionerna denna tidiga termin också.
Hm...måste jobba lite på det där med ansvar och att man inte får något jobb om man inte kan komma i tid.
Så även om jag inte är perfekt så kan det ibland vara väldigt konstruktivt att gnälla :)
Jag hade tänkt mig att titta på Järfälla VS Aik i morgon kväll men det visar sig att Jakobsbergs Sporthall som varit under utbyggnad det sista året nu står startklart för bublik men det är inte slutbesiktat så matchen kommer spelas utan publik :(
Trist men vad gör man???
Gillar läget och ser framåt mot nya matcher mella dessa SSL-lag :)
Mamma finns kvar på sjukhuset och det verkar som att läkarna äntligen har börjat rikta sina blickar åt något speciellt håll. De har kliat sig i huvudet mer och mer för varje provsvar de fått som varit negativt men nu säger de att vi ska glömma allt som sagts hitills och nu ska de göra nya tester för nu tror de att de är på rätt spår. Hoppas det är rätt för mamma tycker att det är jobbigt att ligga på sjukhus när hon känner sig frisk.
Älskar dig mamma men var kvar tills vi har svar!! =)
Bortskämd? Ja, lite för är man 23 år så borde man ju kunna fixa sina resor själv men jag tycker det är onödigt att han ska ta tåget med 3 säckar kläder, sängkläder och annat smått som han behöver här i metropolen. Alltså ställer tanten upp och hämtar =)
Har jag tur kan jag kanske få en skvätt kaffe hos Monki också vilket alltid är mysigt.
I går ringde dessutom ett av Kompisens gamla arbetsplatser och frågade om han är tillgänglig för jobb! =)
Nej inte förrän på Torsdag svarade jag glatt. Hoppas nu bara att de inte behöver honom på Fredag för då är han ju lite upptagen med annat. =)
Gårdagens gnällbälte gav resultat!!!
Informationen jag sökte från klubben dök upp som gubben i lådan. Inte den info jag önskat men när det handlar om ideellt arbete så händer det ibland att man får improvisera för att allt ska fungera. Just detta har hänt i det här fallet. Vi kan ju inte låta en målvakt representera föreningen i ett gammalt säckigt ställ!
Visst nu får HJB vänta ett tag till men samtidigt kan det ju omöjligt inträffa igen eftersom att alla andra nu har fått det de ska ha. Nu är det ju bara HJB kvar så vid leverans så är det bara att ringa så kan jag köra grejerna på tryck själv.
Det finns ju ingen som har betalt för att fixa alla de här sakerna :)
Vad gäller Fronter så var en av "ungarnas" kompisar snäll och frågade om jag laddat hem Java på den nya datorn?
Va??? Java??? Det dricker jag svarade jag med ett flin.
Men tanten, du måste ha Javaprogrammet installerat för att kunna komma in på Fronter!
Okej, sagt och gjort! Vips kom jag in på Fronter och ser precis det jag misstänkte- Skalman har en tendens att komma sent till lektionerna denna tidiga termin också.
Hm...måste jobba lite på det där med ansvar och att man inte får något jobb om man inte kan komma i tid.
Så även om jag inte är perfekt så kan det ibland vara väldigt konstruktivt att gnälla :)
Jag hade tänkt mig att titta på Järfälla VS Aik i morgon kväll men det visar sig att Jakobsbergs Sporthall som varit under utbyggnad det sista året nu står startklart för bublik men det är inte slutbesiktat så matchen kommer spelas utan publik :(
Trist men vad gör man???
Gillar läget och ser framåt mot nya matcher mella dessa SSL-lag :)
Mamma finns kvar på sjukhuset och det verkar som att läkarna äntligen har börjat rikta sina blickar åt något speciellt håll. De har kliat sig i huvudet mer och mer för varje provsvar de fått som varit negativt men nu säger de att vi ska glömma allt som sagts hitills och nu ska de göra nya tester för nu tror de att de är på rätt spår. Hoppas det är rätt för mamma tycker att det är jobbigt att ligga på sjukhus när hon känner sig frisk.
Älskar dig mamma men var kvar tills vi har svar!! =)
tisdag 8 september 2009
"Anonyma" kommenterare..........
Haha....ja om jag var så j*vla perfekt själv så skulle jag ju inte ha några problem med att få fram den info jag behöver och jag skulle heller inte ha några problem att logga in på fronter!!!!!
Så perfekt är det sista jag Är och VILL vara!!!!
Nej, du som tycker att jag är duktig på att gnälla (vilket jag håller med om) kanske handlar det bara om att man får skriva vad man vill på sin blogg och använda den för det endamål man själv har tänkt sig med den? Ett ställe där jag delar med mig av vardag och fest precis som det står i bloggpresentationen. Fester är roliga och vardagens lite grå nyanser kanske inte alltid lika roliga men ändå ett måste för att gilla festen :)
Jag har stor respekt för andras åsikter och väljer gärna bort vissa ämnen om man för en öppen och rak dialog (med sitt namn)i övrigt skriver, gnäller, skäller jag hur mycket jag vill på min blogg utan att någon annan behöver lägga några värderingar i det.
Man måste inte läsa det jag skriver, heller inte tycka att det är rätt men man behöver respektera att det är jag som bestämmer vad/när/hur och om jag vill skriva. eller gnälla om du tycker det passar bättre =)
Så perfekt är det sista jag Är och VILL vara!!!!
Nej, du som tycker att jag är duktig på att gnälla (vilket jag håller med om) kanske handlar det bara om att man får skriva vad man vill på sin blogg och använda den för det endamål man själv har tänkt sig med den? Ett ställe där jag delar med mig av vardag och fest precis som det står i bloggpresentationen. Fester är roliga och vardagens lite grå nyanser kanske inte alltid lika roliga men ändå ett måste för att gilla festen :)
Jag har stor respekt för andras åsikter och väljer gärna bort vissa ämnen om man för en öppen och rak dialog (med sitt namn)i övrigt skriver, gnäller, skäller jag hur mycket jag vill på min blogg utan att någon annan behöver lägga några värderingar i det.
Man måste inte läsa det jag skriver, heller inte tycka att det är rätt men man behöver respektera att det är jag som bestämmer vad/när/hur och om jag vill skriva. eller gnälla om du tycker det passar bättre =)
I dag är det en lugn dag....
det är det ju alltid för mig men nu tänker jag på resten av familjen.
Inga träningar alls!!!
Enda dagen i veckan då ingen av familjens medlemmar befinner sig i en innebandyhall :)
I morgon har alla träning och på Torsdag tänker jag masa mig ner till Jakobsbergs sporthall och titta på Järfälla - Aik och en träningsmatch =)
Tvätten går för fullt nu när Nygren plockar hem svettiga träningskläder x 4 i veckan, inget kul jobb men någon lär göra det och varför då inte jag en stund framöver??
Länge leve tvättmaskin och tumlare! =)
Dagen ska tillbringas med att ta en tripp till BBIF´s Kansli för att hämta upp papper och annat bra ha. Sedan ska jag försöka sparka på de personer som är ansvariga för målvaktsställen som är beställda till HJB!!!!
Jag blir så grymt irriterad när en sån liten klubb inte kan ha bättre koll på grejerna, vi har letat, frågat och kollat efter dessa ställ i flera veckor nu och ingen! talar om vart jag kan hämta dem och köra dem på tryck!!!!
Ska det vara så jävla svårt??????
Dessutom kan skolornas Frontersystem hoppa åt h-vetet!
Jag har haft ungar i gymnasiumet de senaste 7 åren och bara vid 1 tillfälle har jag lyckats logga in på skiten!!!
Nej där var Björkeby bättre med enkel mailkontakt och raka rör via telefonen.
Skalman ska åka till Bålsta efter skolan i dag med :)
Inte mycket man ser honom längre men det är väl så det ska vara. Men i helgen måste de vara här i metropolen för annars blir hundarna lite ledsna och dessutom är det träning på Fredag kväll och match på söndag =)
Skorpan ska ut på lördag så de blir ensamma med hundarna :)
Själv ska jag åka till en annan del av världen och bo 2 nätter på hotell och det ser jag fram emot.
Nu ska jag försöka få Skalman att komma i väg till bussen vilket innebär att alla kan räkna ut dagens status på Skalman =)
Ha det gott i etern och utanför den också
Inga träningar alls!!!
Enda dagen i veckan då ingen av familjens medlemmar befinner sig i en innebandyhall :)
I morgon har alla träning och på Torsdag tänker jag masa mig ner till Jakobsbergs sporthall och titta på Järfälla - Aik och en träningsmatch =)
Tvätten går för fullt nu när Nygren plockar hem svettiga träningskläder x 4 i veckan, inget kul jobb men någon lär göra det och varför då inte jag en stund framöver??
Länge leve tvättmaskin och tumlare! =)
Dagen ska tillbringas med att ta en tripp till BBIF´s Kansli för att hämta upp papper och annat bra ha. Sedan ska jag försöka sparka på de personer som är ansvariga för målvaktsställen som är beställda till HJB!!!!
Jag blir så grymt irriterad när en sån liten klubb inte kan ha bättre koll på grejerna, vi har letat, frågat och kollat efter dessa ställ i flera veckor nu och ingen! talar om vart jag kan hämta dem och köra dem på tryck!!!!
Ska det vara så jävla svårt??????
Dessutom kan skolornas Frontersystem hoppa åt h-vetet!
Jag har haft ungar i gymnasiumet de senaste 7 åren och bara vid 1 tillfälle har jag lyckats logga in på skiten!!!
Nej där var Björkeby bättre med enkel mailkontakt och raka rör via telefonen.
Skalman ska åka till Bålsta efter skolan i dag med :)
Inte mycket man ser honom längre men det är väl så det ska vara. Men i helgen måste de vara här i metropolen för annars blir hundarna lite ledsna och dessutom är det träning på Fredag kväll och match på söndag =)
Skorpan ska ut på lördag så de blir ensamma med hundarna :)
Själv ska jag åka till en annan del av världen och bo 2 nätter på hotell och det ser jag fram emot.
Nu ska jag försöka få Skalman att komma i väg till bussen vilket innebär att alla kan räkna ut dagens status på Skalman =)
Ha det gott i etern och utanför den också
måndag 7 september 2009
Ny vecka i metropolen och uppstart
Jaha...då var det dax att inta kommande possitioner för samtliga i familjen.
Skorpan ska jobba som vanligt med ett par träningstillfällen.
Skalman ska vara i skolan även denna vecka, nu är det bara ett par veckor kvar innan det är dax för praktikmånad igen :)
Kompisen jobbar sina sista pass på Bresse och sedan ska han tillbaka till den stora staden.
Anders ska jobba och börja sitt uppdrag hos AIK så nu blir det till att hitta nya rutiner.
Själv ska jag vila kroppen efter förra veckans tvättryck.
I det stora hela så ska det bli väldigt skönt att få hem alla till metropolen. Jag är inte alls nöjd med Kompisens sätt att hantera situationen som han befinner sig i. Jo, jag är någorlunda nöjd med honom men jag känner i ryggen att både han och exflickvännen ljuger för oss fortfarande.
Hm.....shit vad knepigt livet kan vara när man inte lyckas få honom att förstå vad det är man säger och hur får man en tonåring att lyssna på vad man säger när det inte är ens egen och inte kan kliva in och vara 9 ton tung i sitt beslut för att man helt enkelt inte har rätt till det?????????
Jag får sms som jag vägrar svara på!!
Helt enkelt för att jag inte är kompis med unga tonåringar - jag är vuxen!!!
Jag vill och tänker inte tillåta ett barn att hoppa över sin tonårstid speciellt inte ett barn som verkligen behöver få vara både barn och tonåring i många år till.
Tror flickan att jag bara ska lägga hela sommaren på hyllan så de kan börja om från början????
Jag vet att föräldrarna läser min blogg och önskar att de pratar med sitt barn om att det fortfarande och aldrig kommer att vara okey för oss i familjen Nygren. En situation som de själva skapat och inte går att reparera. Allt för mycket lögner och allt för mycket mygel!!!! INTE okey!!!!!! ALDRIG okey!!!!
Hjälp till och skapa en situation som är hållbar om vår vänskap ska fortsätta att leva vidare.
Jösses vad jag önskade att vi vuxna föräldrar kunde sätta oss och prata om var gränserna ska gå och varför vi tycker som vi gör, att vi kan prata ut en gång för alla så det kan bli lugn och ro igen. Att man inte längre behöver bevaka sitt vuxna barn så att ingen kan sätta dit barnet för icke tillåtna handlingar bara för att en hormonstinn tonårsflicka kör sitt eget race.
Jag glömmer inte bort mitt "barns" skyldighet i det hela!!! Men jag kan inte förklara att ett nej är ett nej när han får andra typer av svar från andra vuxna.
Nu måste jag friska upp reglerna för vad som gäller i mitt hus för alla som bor under det taket som jag och gubben betalar för. Det har vi inte behövt göra sedan mitt yngsta barn var 13 år!!!!
Kan man inte hålla sig till reglerna kan man inte bo här, så enkelt är det att leva med oss. Grundstenen i vårt levnadssätt är väldigt enkel, klar och tydlig
- DU FÅR DEN FRIHET DU TAR ANSVAR FÖR!!! -
Inte mer och inte mindre.
Myndig eller inte spelar ingen roll, bor man under vårt tak så är det den regeln som styr. Är man myndig så står det var och en fritt att flytta ut så man inte lever under tak som vi betalar för.
Vi är heller inte skyldiga att hitta ett annat ställe åt någon att bo på utan då är man ansvarig för det själv.
Hoppas nu att vi kan få vårt "barn" att förstå det och kanske har vi en chans nu när vi kommer att få stöd från andra instanser som även de kan bekräfta för honom att det fins sunda och osunda rellationer.
Skorpan ska jobba som vanligt med ett par träningstillfällen.
Skalman ska vara i skolan även denna vecka, nu är det bara ett par veckor kvar innan det är dax för praktikmånad igen :)
Kompisen jobbar sina sista pass på Bresse och sedan ska han tillbaka till den stora staden.
Anders ska jobba och börja sitt uppdrag hos AIK så nu blir det till att hitta nya rutiner.
Själv ska jag vila kroppen efter förra veckans tvättryck.
I det stora hela så ska det bli väldigt skönt att få hem alla till metropolen. Jag är inte alls nöjd med Kompisens sätt att hantera situationen som han befinner sig i. Jo, jag är någorlunda nöjd med honom men jag känner i ryggen att både han och exflickvännen ljuger för oss fortfarande.
Hm.....shit vad knepigt livet kan vara när man inte lyckas få honom att förstå vad det är man säger och hur får man en tonåring att lyssna på vad man säger när det inte är ens egen och inte kan kliva in och vara 9 ton tung i sitt beslut för att man helt enkelt inte har rätt till det?????????
Jag får sms som jag vägrar svara på!!
Helt enkelt för att jag inte är kompis med unga tonåringar - jag är vuxen!!!
Jag vill och tänker inte tillåta ett barn att hoppa över sin tonårstid speciellt inte ett barn som verkligen behöver få vara både barn och tonåring i många år till.
Tror flickan att jag bara ska lägga hela sommaren på hyllan så de kan börja om från början????
Jag vet att föräldrarna läser min blogg och önskar att de pratar med sitt barn om att det fortfarande och aldrig kommer att vara okey för oss i familjen Nygren. En situation som de själva skapat och inte går att reparera. Allt för mycket lögner och allt för mycket mygel!!!! INTE okey!!!!!! ALDRIG okey!!!!
Hjälp till och skapa en situation som är hållbar om vår vänskap ska fortsätta att leva vidare.
Jösses vad jag önskade att vi vuxna föräldrar kunde sätta oss och prata om var gränserna ska gå och varför vi tycker som vi gör, att vi kan prata ut en gång för alla så det kan bli lugn och ro igen. Att man inte längre behöver bevaka sitt vuxna barn så att ingen kan sätta dit barnet för icke tillåtna handlingar bara för att en hormonstinn tonårsflicka kör sitt eget race.
Jag glömmer inte bort mitt "barns" skyldighet i det hela!!! Men jag kan inte förklara att ett nej är ett nej när han får andra typer av svar från andra vuxna.
Nu måste jag friska upp reglerna för vad som gäller i mitt hus för alla som bor under det taket som jag och gubben betalar för. Det har vi inte behövt göra sedan mitt yngsta barn var 13 år!!!!
Kan man inte hålla sig till reglerna kan man inte bo här, så enkelt är det att leva med oss. Grundstenen i vårt levnadssätt är väldigt enkel, klar och tydlig
- DU FÅR DEN FRIHET DU TAR ANSVAR FÖR!!! -
Inte mer och inte mindre.
Myndig eller inte spelar ingen roll, bor man under vårt tak så är det den regeln som styr. Är man myndig så står det var och en fritt att flytta ut så man inte lever under tak som vi betalar för.
Vi är heller inte skyldiga att hitta ett annat ställe åt någon att bo på utan då är man ansvarig för det själv.
Hoppas nu att vi kan få vårt "barn" att förstå det och kanske har vi en chans nu när vi kommer att få stöd från andra instanser som även de kan bekräfta för honom att det fins sunda och osunda rellationer.
lördag 5 september 2009
fredag 4 september 2009
Fredag = Bressedag
Vi ska iväg hela familjen!!!
Hundar, ungar och hembränt äppelvin......
Anders och AIK är nu helt eniga om hur deras samarbete ska se ut framöver :)
Så from nu så måste familjen åka till Solnahallen för att träffa gubben =)
Gör inte oss så mycket eftersom Solnahallen är ett ganska trevligt ställe att vara på, dessutom brukar det vara mycket plastboll i hallen.
Ganska skönt att det bara är 3 tillfällen som AIK´s hemmamatcher krockar med Skalmans!
Jag var lite orolig men i går släppte Stockholm innebandyförbund spelschemat för säsongen och då var det bara att fylla på almanackan med fler matchtillfällen.
Första krocken inträffar i november men sedan krockar det 2 gånger i februari!! :(
Jaja....det löser sig alltid :)
Ingen träning för Skalman och Skorpan i kväll. Bresses hylla ska intas istället. Det blir nog sista helgen för nästa helg ska vi åka till Elmiamässan, jag, gubben och kompis!
Ska bli kul för vi har aldrig varit där.
Först skulle vi dit och sedan skulle vi inte men sen lade sig släktens "oldman" i det hela och allt slutade med att vi ska åka!
Alla dubbla budskap som levererades gjorde att han beslöt sig för att nu fick vi sluta att leka med andras känslor och ta tjuren vid hornen så att Kompisen slipper bli alldeles förvirrad. Det bokades och beslutades över huvudet på oss men vi klagar absolut INTE! =)
Nog för nu, jag måste jobba lite på att få Skalman att kliva ur sovlådan!!
Hundar, ungar och hembränt äppelvin......
Anders och AIK är nu helt eniga om hur deras samarbete ska se ut framöver :)
Så from nu så måste familjen åka till Solnahallen för att träffa gubben =)
Gör inte oss så mycket eftersom Solnahallen är ett ganska trevligt ställe att vara på, dessutom brukar det vara mycket plastboll i hallen.
Ganska skönt att det bara är 3 tillfällen som AIK´s hemmamatcher krockar med Skalmans!
Jag var lite orolig men i går släppte Stockholm innebandyförbund spelschemat för säsongen och då var det bara att fylla på almanackan med fler matchtillfällen.
Första krocken inträffar i november men sedan krockar det 2 gånger i februari!! :(
Jaja....det löser sig alltid :)
Ingen träning för Skalman och Skorpan i kväll. Bresses hylla ska intas istället. Det blir nog sista helgen för nästa helg ska vi åka till Elmiamässan, jag, gubben och kompis!
Ska bli kul för vi har aldrig varit där.
Först skulle vi dit och sedan skulle vi inte men sen lade sig släktens "oldman" i det hela och allt slutade med att vi ska åka!
Alla dubbla budskap som levererades gjorde att han beslöt sig för att nu fick vi sluta att leka med andras känslor och ta tjuren vid hornen så att Kompisen slipper bli alldeles förvirrad. Det bokades och beslutades över huvudet på oss men vi klagar absolut INTE! =)
Nog för nu, jag måste jobba lite på att få Skalman att kliva ur sovlådan!!
onsdag 2 september 2009
Stackars telefon
Jag glömde kvar den igår och letade febrilt efter den i 1 timme på morgonen men nu har vi hittat varandra igen :-P
Innebandy, Innebandy, Innebandy och skandaler
Ja vart jag än öppnar upp mina favvobloggar så skrivs det mer om alla skandaler än om innebandyn som idrott :(
Karlsson och Balrog
Iksu, Wallenstam och ett Uppsala-lag med taskig inspark. Ja, till och med BBIF har tydligen haft en del alkohol inblandad i ett träningsläger. (Inget olagligt i det med tanke på att det är ett herrlag och därmed vuxna (?) spelare.)
Visst kan jag hålla med om att det är för j-ligt att man intar slika drycker i idrottssammanhang men.......
MEN jag vill ändå påstå att en del av lagbygget i herrserierna och damserierna består i att gå ut och ta en öl tillsammans och skapa sig en gemenskap som är mer än bara en plastboll.
Det är något som helt enkelt försvinner när man lyfter upp Junisar som inte har åldern inne för slika drycker. Man måste ha saftkalas eller hitta andra aktiviteter om man ska kunna föra ihop myndiga/omyndiga personer i ett och samma lag.
Den tränare som dessutom tror att unga killar/tjejer inte intar alkoholhaltiga drycker på hemmaplan är mer än lovligt blind! Det är inget nytt i samhället att allt för unga människor debuterar i alkoholens värld långt tidigare än myndig ålder är uppnådd.
Jag är absolut ingen förespråkare av detta fenomen men med vanligt sunt förnuft kan jag räkna ut att det är ett problem man skapar när man lyfter upp omyndiga spelare i myndiga lag.
Man kan helt enkelt inte gå ut med laget om man inte är myndig. Så enkelt är det! Sedan kan man fundera på om det är rätt eller fel att varva ner efter match med en öl på krogen. Kanske det är där man ska lägga diskussionen i stället.
Jag har ju själv en spelare som varit med om att stanna hemma på förläggningen eftersom hon tyckte att man inte kunde lämna en lagkamrat ensam bara för att hon inte var myndig. Det kan nog ligga en hel del ansvar hos fler parter än bara klubben, lagledarna och spelarna.
Karlsson och Balrog
Iksu, Wallenstam och ett Uppsala-lag med taskig inspark. Ja, till och med BBIF har tydligen haft en del alkohol inblandad i ett träningsläger. (Inget olagligt i det med tanke på att det är ett herrlag och därmed vuxna (?) spelare.)
Visst kan jag hålla med om att det är för j-ligt att man intar slika drycker i idrottssammanhang men.......
MEN jag vill ändå påstå att en del av lagbygget i herrserierna och damserierna består i att gå ut och ta en öl tillsammans och skapa sig en gemenskap som är mer än bara en plastboll.
Det är något som helt enkelt försvinner när man lyfter upp Junisar som inte har åldern inne för slika drycker. Man måste ha saftkalas eller hitta andra aktiviteter om man ska kunna föra ihop myndiga/omyndiga personer i ett och samma lag.
Den tränare som dessutom tror att unga killar/tjejer inte intar alkoholhaltiga drycker på hemmaplan är mer än lovligt blind! Det är inget nytt i samhället att allt för unga människor debuterar i alkoholens värld långt tidigare än myndig ålder är uppnådd.
Jag är absolut ingen förespråkare av detta fenomen men med vanligt sunt förnuft kan jag räkna ut att det är ett problem man skapar när man lyfter upp omyndiga spelare i myndiga lag.
Man kan helt enkelt inte gå ut med laget om man inte är myndig. Så enkelt är det! Sedan kan man fundera på om det är rätt eller fel att varva ner efter match med en öl på krogen. Kanske det är där man ska lägga diskussionen i stället.
Jag har ju själv en spelare som varit med om att stanna hemma på förläggningen eftersom hon tyckte att man inte kunde lämna en lagkamrat ensam bara för att hon inte var myndig. Det kan nog ligga en hel del ansvar hos fler parter än bara klubben, lagledarna och spelarna.
tisdag 1 september 2009
Inbiten Djurgårdare? hihi........
Inte mer än att han kan vika ner sig under en säsong i alla fall :)
Pappa Nygren går en spännande höst till mötes.
Han ska ta hand om AIK´s material och gubbar :)
Många resor blir det och mycket att ha i huvudet men späänande och roligt ska det bli. Han ser fram emot det och vi i familjen som inser att nu kan vi ha mycket tid tillsammans i alla fall eftersom vi alla är inblandade i AIK på var sitt sätt :)
Sedan har vi ju en del vänner som ska vara med och se till att skeppet flyter också, det ska bli tokroligt =)
Skalman kommer vara kvar nere vid introt och har ansvar för det den här säsongen och han kommer få hjälp av både Kompis och Micke vilket kommer bli skitbra, Skorpan har ju sitt tjejgäng uppe på VIP-hyllan och själv ser jag allt från första parkett i sekreteriatet!
Ja vi kommer synas i Solna hallen på alla möjliga och omöjliga ställen :)
Pappa Nygren går en spännande höst till mötes.
Han ska ta hand om AIK´s material och gubbar :)
Många resor blir det och mycket att ha i huvudet men späänande och roligt ska det bli. Han ser fram emot det och vi i familjen som inser att nu kan vi ha mycket tid tillsammans i alla fall eftersom vi alla är inblandade i AIK på var sitt sätt :)
Sedan har vi ju en del vänner som ska vara med och se till att skeppet flyter också, det ska bli tokroligt =)
Skalman kommer vara kvar nere vid introt och har ansvar för det den här säsongen och han kommer få hjälp av både Kompis och Micke vilket kommer bli skitbra, Skorpan har ju sitt tjejgäng uppe på VIP-hyllan och själv ser jag allt från första parkett i sekreteriatet!
Ja vi kommer synas i Solna hallen på alla möjliga och omöjliga ställen :)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)