kvällen före ......

Känns det som att man vill ropa ;-)


Ja e här nuu!!!
Jag är här och väntar....tiden känns så lång...vill ha innebandy nu.....

Ja, de här orden skulle kunnat vara Skalmans :-)
Vad händer då????
Hans mobil ringer och det är nya tränaren som frågar ??????
Jo då ni gissar rätt! Kan du träna med oss i kväll?? Om 20 minuter i Björkeby????
Inte helt oväntat säger Skalman visst! Jag kommer men jag är lite sliten så jag går för fullt men det kanske ser ut som 75%
- Jag kan hämta dig om du vill säger en lättad tränare med ett leende på läpparna.
Haha, (svarar Skalman som vet att tränaren bor i Jakan och vi bor 400 meter från hallen) nej, jag tror nog jag fixar det ändå men tack för erbjudandet :-)

Mamman blir som vanligt stolt över denne unge mans sätt att ställa upp för klubbens olika lag och att han sedan dessutom är aldeles förträffligt hövlig mot tränaren ger extra plus i kanten. Speciellt med tanke på att tränaren faktiskt är yngre än Skalmans äldsta syskon.

Den nya tränaren och hans "gamla" gäng killar födda 1993 kommer att slås ihop med HJB under kommande säsong så de är blivande lagkamrater. Kan inte hitta ett bättre sätt att para ihop de 2 lagen än att killarna gör det själva genom att bygga sådana här broar.
När höstens träningar drar igång så finns det många utav de yngre killarna som redan känner igen och vet namnet på några av de gamla uvarna i HJB.
Det känns gott i maggropen.
Precis som de danska frikadellerna med kokt potatis och brunsås gör. Herr Nygren har lagat maten i kväll och då slagit till med en av mina absoluta favoriter.

Nu ska tanten göra något åt de där silverstänken som vilar i peruken och sedan studsa in i duchen, helt enkelt förbereda morgondagen för att till sist krypa till kojs och förhoppningsvis sova ett par välbehövliga timmar innan morgondagen med stort D gryr.
Jag håller tummarna för att Majsan får hjälp av Rebecca att hålla kol på nerverna i natt.
Becca - tryck in mamma i bastun med ett glas gott vin och prata gamla minnen från Spanska landslaget och VM. För precis det som Ludde och Alexandra gör i morgon det gjorde ni två för några år sedan.
Känslorna finns kvar, minnena finns kvar. Bara att plocka fram och njuta av att lillasyster nu får uppleva det du fick uppleva då. Det är inte många föräldrar som kan ge sina barn den upplevelsen i total gemenskap. Men din mamma och alexandras pappa har gjort det!!! Fantastiskt och väldigt unikt. (Har det någonsin hänt tidigare?????)
Vilken finalfamilj och vilket innebandyhjärta som vilar i era kroppar!