Mammas kärlek......

blir 23 år idag ;-)

Här ser ni en stolt pappa som är lika stolt över kompisen som jag själv. En del minnen från då, dyker upp som gubben i lådan när man tänker på hur det var den där dagen i februari 1986

Barn blir liksom aldrig stora, de är alltid mina barn.

Kompisen har blivit stor på många sätt men i mitt hjärta är han fortfarande mammas kärlek.
Han började sitt liv på jorden med 1855 gr och ringa 42 centimeter. Det mest propotionerliga barn jag sett. Han såg verkligen ut som en docka! Helt utan rynkor och blämmor som de flesta nyfödda barn.
4 veckor för tidigt men gud så vacker :-)
I dag är han stor, 186 centimeter och 100 kg tyngre. Skäggstubb, och basröst. Det kunde man inte tänka sig då. ;-)


Nåväl, det blir marängswich, kladdkaka och kaffe till middag. Han har valt själv :-)
Sedan hoppas jag naturligtvis att jag ändå hinner titta på Lets dance. Det hör liksom fredagarna till numera hemma hos oss.

Skorpan var tillbaka på träningen igen i går kväll !!
Hon är så jäkla skön den tjejen, ingen ska få ta min idrott ifrån mig! Om inte tränarna delar mina åsikter så är det bara att gilla läget. Alla kan inte älska alla och alla har inte samma åsikter i allt MEN jag tänker inte låta någon annan vara orsak till att jag inte ska spela innebandy!
Undrar vad tränarna säger när de upptäcker att hon inte tänker sluta spinna på tisdagarna och bara kommer på träningarna på torsdagsträningarna?
Eftersom att BBIF´s tjejer 93 har tagit sig till slutspelet i SM Falun så kommer de att köra hårt på de målisar som ska med dit. Det betyder med all säkerhet att Skorpan inte spelar några matcher alls den kommande tiden och då tycker hon att det passar perfekt att köra konditionsträning på tisdagarna. Det började hon med tillsammans med blåbärspankakan när hon la hjälmen på hyllan. Blåbärspankakan jobbar ju också och den enda dagen i veckan som det funkar med hennes schema är just tisdagskvällarna.

Skalman ligger nerbäddad med feber så nu är vi lite kluvna om hur vi ska hantera det hela med tanke på att farfar och farmor intagit den eminenta åldern av 70 år båda 2. Jag får helt enkelt be Anders att ringa och informera dem om situationen och sedan får vi låta dom själva ta beslut om huruvida de vill komma och gratta Kompisen. (Jag hoppas att de kommer för hans skull) Jag vill inte att de ska bli smittade med något för vid den åldern är det inte lika enkelt att rida ut ev. influensor och förkylningar. Dessuton har farmor KOL och bör vara extra försiktig med förkylningar och smittor.

Själv funderar jag på av vilken anledning min värk har acksellererat och triggar ihjäl både mig och min kropp? Väderomslag har ju alltid skapat problem men inte på det här sättet! Jag tycker inte jag har stressat mer än vanligt, även om jag vet att sömnen inte varit den bästa på sista tiden men det blir ju inte bättre av att kroppen värker.
Nåja, det kommer säkert en vår så småningom, med lite varmare vindar och sol.

Återstår att se om jag lyckas få ner en liten summering av dagen senare i kväll med någon liten bild av födelsedagsbarnet, jag ska i alla fall försöka.
Ha det gott så länge och kör försiktigt :-)